Det var i samband med anläggandet av statsbanan Älvsbyn-Piteå, numera Piteåbanan, och bangården i Piteå som dåvarande arbetschefen vid Statens järnvägar Carl Wästfelt väckte frågan om en förlängning av järnvägsspåret fram till södra hamnen.
En bana som senare förlängdes i två etapper, varav den första var förlängningen till Munksund 1955 och sedan ett av Piteå kommun byggt industrispår till Haraholmen 1973.
Stadsfullmäktige nappade på Wästfelts förslag och via hamndirektionen sattes en utredning igång.
I samband med spårdragningen skulle även hamnområdet utvidgas med en ny kaj och staden också få en ny tidsenlig småbåtshamn.
Den 11 oktober 1915 kunde järnvägstrafiken påbörjas fram till hamnområdet, efter att en rad förslag och utlåtanden manglats i hamndirektionen och stadsfullmäktige.
På grund av en del försenade leveranser kunde arbetet i sin helhet inte avslutas förrän den 6 november 1915, cirka två månader senare är beräknat.
En hamnspårsanläggning innebar förstärkning av befintlig kaj och även en utfyllnad av det så kallade ”Bagarehavet” och ”Garvarehavet”.
I mars 1915 tillsatte stadsfullmäktige en hamnbyggnadskommitté bestående av rektor Leopold Dahlberg, ordförande, grosshandlare Frans Lundberg, vice ordförande, fabrikör Axel Lundberg, lotsförman E.A. Hellgren, kapten Axel Dynesius, arbetsförman P.A. Ringnander, byggmästare J.A. Bergström och handlande E.E. Wallstén, den sistnämnde suppleant.
Kontrakt upprättades med Allmänna Ingenjörsbyrån för arbetets utförande. Som sekreterare, kassör och bokförare anställdes kamreren vid statsbanan Älvsbyn-Piteå Georg Hallin.
Den västra kajen vid ”Garvarehavet” förstärktes. Vattendjupet utanför kajen var omkring sex meter. Sedan förankring utförts igenfylldes ”Garvarehavet” och järnvägsspåret drogs efter kajkanten. Samma sak gällde ”Bagarehavet”.
Då de två befintliga småbåtshamnarna igenfyllts anlades en ny båthamn vid stadens spruthus, vilken muddrades till 2,5 meters vattendjup.
Alla spåranläggning utfördes av statsbanan Älvsbyn-Piteå som även levererade all fyllning till såväl ”Garvare- som Bagarehavet”.
Arbetsstyrkan, som på grund av arbetslöshet nästan uteslutande rekryterats av stadsbor avlönades till en början med en timpenning av 35 öre. Den 25 maj lade arbetarna ned arbetet och fordrade alla en avlöning av 40 öre per timme. I anledning av detta avskedades hela arbetsstyrkan varefter ”dugliga och kompetenta arbetare” med specialutbildning anställdes mot en avlöning av 40 öre samt mindre kvalificerade arbetare mot 35 öre per timme.
Arbetsstyrkan var i medeltal 70 man.
Kostnaderna förr fyllning av ”Garvarehavet” uppgick till 21 000 kronor, kajförstärkning drygt 20 000, järnvägsanläggning 13 250, ny båthamn 5 500. Till detta kom en del andra utgifter för drygt 9 500 kronor.
Fyllning av ”Bagarehavet” uppgick till 6 100 kronor, kajförstärkning 17 600, järnvägsanläggning, 9 400 kajbyggnad 1 800 kronor. På kontot administration och redskap upptogs drygt 5 000 kronor Till detta kom tilläggsarbeten för drygt 17.00. Slutkostnaden för att ordna järnvägsspåret fram till hamnen uppgick till 115 000 kronor.