Tjuvtankningar hotar företagen

Kommer du ihåg att betala efter dig när du tankat? Drygt 46 000 smitningar sker årligen i Sverige till ett värde av minst 27 miljoner kronor. Ett hårt slag mot franchiseföretagare som får stå för den obetalda tankningen själva.

Gerry Axtelius är ägare av Statoilmacken i Arvidsjaur. "Man blir uppgiven när folk smiter från att betala, det slår ju mot lönerna i slutändan."

Gerry Axtelius är ägare av Statoilmacken i Arvidsjaur. "Man blir uppgiven när folk smiter från att betala, det slår ju mot lönerna i slutändan."

Foto:

ARVIDSJAUR2012-08-02 06:00

Över 12 000 liter. Så mycket bränsle måste Gerry Axtelius, ägare av Statoilmacken i Arvidsjaur, sälja för att gå plus minus noll efter en smitning värd drygt 250 kronor. Det betyder att minst 200 bilar måste tanka 60 liter vardera innan han är tillbaka på noll. Hittills i år har 16 chaufförer lämnat bensinmacken utan att betala.

- Uppgiven är vad man blir. Jag brukar säga att det tar en veckas jobb för att komma ikapp det vi förlorat, säger Axtelius.

Svensk bensinhandels undersökning om just tankningssmitningar från förra sommaren, visar visserligen på en stöldminskning från 2010 års 50 miljoner kronor till förra årets 27 miljoner. Men det förklaras i enkätsammanställningen med att antalet servicestationer, det vill säga bemannade bensinmackar, minskat med nästan 700 stycken på fem år. För det är just på de bemannade stationerna, där man kan tanka först och betala sedan, som merparten av smitningarna sker. Och det är just nu under sommaren som det smits mest.

- Det är mycket folk i farten och svårt för personalen att hålla full koll på alla bilar som rör sig ute på parkeringen, säger Gerry Axtelius.

Leder till sämre löner
Han berättar att många smitningar i förlängningen leder till sämre löner.

- Sämre resultat än väntat kan ju bara slå på två sätt, och det är att antingen att dra in på tjänster eller dra ned på kostnaderna - det vill säga lönerna. Det känns inte alls kul.

Axtelius tog över Statoilmacken den 16 juni i fjol. Fyra dagar senare kom den första smitningen. Det var en lastbil som hade tankat för över 4 000 kronor.

- Kul start.

Många kryphål
På Statoil polisanmäler man alla smitningar, oavsett storlek. Men hittills har man inte haft någon vinning av det. Övervakningssystemet sitter visserligen där det ska, men kryphålen är många och polisen står i många fall handfallna.

- Hittar man bilen via registreringsskylten kan ju ägaren hävda att det inte var han eller hon som körde. Det är svårt att klara upp den här typen av brott, säger P-O Andersson vid Luleåpolisen.

För stöld under 1 000 kronor räknas brottet som snatteri och ger som högst dagsböter för en tidigare ostraffad person. Om värdet är högre än 1 000 kronor räknas det som stöld.

- Men en stöld är ju alltid en stöld, tycker Axtelius. Oavsett värde.

Han poängterar dock att merparten av alla tankare är hederligt folk, och att det faktiskt också finns de som glömmer på riktigt.

Han har nyligen begärt in offerter på ett nytt övervakningssystem utanför macken.

- 80 000 kronor kostar det. Frågan är bara vad man får tillbaka. Jag kommer aldrig att vinna något på det, kanske bara klara upp en eller annan stöld fler. Är det värt det? Är det det man ska lägga pengarna på?

FAKTA Bränslesmitningar

Mellan 2010 och 2011 uppgick den totala smitnotan i Sverige till 27 miljoner kronor och det är fördelat på omkring 46 000 smitningar.

Snittvärdet per smitning ligger på omkring 585 kronor.

En bensinhandlares förtjänst på en normal tankning ligger på 4-5 kronor.

Drygt hälften av smitningarna som polisanmäls. Mörkertalet tros vara stort.

Källa: Svensk Bensinhandels enkät 2010-2011

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om