Kristina Taimi (S) konstaterar att det blir fråga om personalneddragningar inom skolan och Lennart Wigenstam (C) är orolig över prislappsmodellen. Marcus Lundberg (S) vill dock inte kalla en nio miljoner kronor mindre budgetram för sparkrav.
– Vi satsar 30 miljoner kronor på skolan. Man ska inte hänga ut prislappsmodellen som fel. Den pekar på många fel och brister, men nu har vi en chans att arbeta med dem. Det är ett jättebra verktyg. Hur vi sedan väljer att göra med de politiska prioriteringarna kommer vi aldrig vara överens om, säger han.
Britt-Inger Hedman (V) håller med om prislappsmodellen, men hävdar att samtliga partier har varit överens om satsningarna på skolan.
– Vi har varit överens om att satsa på skolan. Vi har gjort politiska prioriteringar med 30 miljoner kronor på skolan. Det är en tydlig inriktning på vad vi tycker är viktigt och där är vi överens, säger hon.
Nio miljoner kronor mindre blir fortfarande en satsning på 21 miljoner kronor, hävdar Marcus Lundberg.
Bjarne Hald (C) håller inte helt med.
– I folkmun på bygden upplevs det som att man sparar nio miljoner, även om vi kan gå ut och säga att vi satsar 21 miljoner. Får man nio miljoner mindre så får det konsekvenser, hur man än vrider och vänder på det, säger Bjarne Hald (C).
Kristina Taimi tycker inte att mer pengar nödvändigtvis ger bättre verksamhet.
– 2010–2011 var vi Sveriges bästa skolkommun och då hade vi en helt annan budget. Mycket mindre personal och så vidare än i dagsläget, så vi ser historiskt att vi kan bedriva en väldigt bra verksamhet med mindre personal och mindre pengar.