Med anledning av de planerade avverkningarna på Storön i Storavan har ortsbefolkning som vill undvika fler kalhyggen på ön kontaktat Mats Hagner.
Under förra veckan gjorde Mats Hagner därför ett besök på Storön och fann att skogen där är naturligt fullskiktad, med få stora träd och fler mindre träd. En bra miljö för kontinuerligt skogsbruk med andra ord.
- Man plockar de största träden och låter de mindre och halvstora växa vidare. Modern forskning visar att man kan göra som bönderna gjorde förr, alltså gå ut i skogen och ta de träd som är mogna. De små träden är fullt kapabla att växa upp och bli fullstora.
- Nu har jag kommit på bättre tankar av det skälet att det nu är testat vetenskapligt vad som händer om man plockar de stora träden och släpper fram de små. Det blir bra volymproduktion på det här sättet. Väldigt bra till och med. Men de flesta jägmästare tror att volymproduktionen blir sämre om man blandar små och stora träd. Men det stämmer inte, den främste produktionsforskaren på SLU säger att maximal volymproduktion får man om man ständigt håller skogen halvgammal. Om man ska ha maximal volymproduktion ska man alltså inte ha några hyggen alls.
Mats Hagner pekar på att storskaliga försök visar att moderna skogsmaskiner kan användas vid kontinuerligt skogsbruk utan att de ökade kostnaderna för plockhuggning överstiger de ökade intäkterna av grovt virke.
- Det totala nettot vid kontinuerligt skogsbruk blir mycket högre än vid kalhyggesbruk. Kostnaderna för återväxt blir lägre samtidigt som skogen ungefär vart tjugonde år kan skördas på tillväxten. Och eftersom man bara avverkar de stora träden får man ut mer timmer och därmed bättre betalt per kubikmeter än om man kalhugger.
- Det är inte så att man tappar bort så mycket volymproduktion, de här ungskogarna som växer upp på kalhyggena växer fort och det blir mycket virke men det är bara det att ska man ha bra stock, så får den inte vara full i kvist. Och är det något som blir fullt i kvistar så är det tallar som står och växer på hyggen.
Mats Hagner berättar att SCA i en egen undersökning av tjugotvå 50-åriga tallbestånd som vuxit upp på hyggen funnit att kvaliteten på virket blir låg.
- Deras egen sågverkschef i Holmsund sa när han summerade det här i en intervju i Skogs-Land att det här blir sågverkens död. Var fjärde tall levererar virke av klass fem, alltså sådant som bara går att använda till lastpallar och liknande och betalar sämre än massaved. Resten var i stort sett klass fyra, och någon första klass fanns över huvud taget inte.
- Vi har förstört de svenska skogarna i ett halvt sekel, medvetet och med lagens hjälp. Skogsstyrelsens anvisningar till skogsvårdslagen är nämligen skriven bara utifrån åldersklassskogsbruk.