På dagordningen fanns bland annat medfinansiering av TräIn, ett utvecklingsprojekt för träindustrin, med 60 000 kronor, och medfinansiering av projektet Swedish Lapland 2014, riktat mot besöksnäringen, med 300 000 kronor.
Dessa två ärenden kom att uppta en stor del av sammanträdestiden och i båda fallen blev det, till slut, bestämt att kommunen ska gå in som medfinansiär.
När det gäller TräIn-projektet hade ekonomiutskottet föreslagit avslag.
– Våra strukturfondsmedel är intecknade, förklarade kommunstyrelsens ordförande Jerry Johansson (S).
Träindustrin en grundstomme
Centerpartiets Bjarne Hald ville få majoriteten att tänka om:
– Det som avslås handlar om träindustrin, en grundstomme i kommunens näringsliv. Det är det här vi måste satsa på om vi vill ha arbetstillfällen inom tillverkningsindustrin.
Efter en lång diskussion bestämde kommunstyrelsen att Arvidsjaur ska ställa upp med medfinansiering. Kommunchef Kerstin Olla fick i uppgift att göra omprioriteringar i kommunstyrelsens budget och på så sätt få fram de 80 000 kronor det handlar om.
Tveksamt kring turistsatsning
Projektet Swedish Lapland föranledde många frågor. Merparten av dessa handlade om pengar, har kommunen råd och vilka är konsekvenserna om kommunen inte medverkar.
– Finns det utrymme i plånboken, ville Lotta Åman (S) veta.
– Kanske 300 000 på våra skoterleder ger Arvidsjaur mer attraktionskraft än det här? funderade Marcus Lundberg (S).
– I grunden är jag inte negativ till projektet men är det rätt använda 300 000 kronor till detta i en ansträngd ekonomi? sa Bjarne Hald (C).
Efter att turistbyråns Peter Manner kallats in för att informera om projektet enades kommunstyrelsen till slut om att satsa pengarna.
– Utöver den utvärdering som ska göras efter 2014 vill vi även ha en halvtidsrapport med en tydlig koppling till Arvidsjaur. Vad fick vi för pengarna, sa Bjarne Hald.
Ekonomisk återhållsamhet
Det besvärliga ekonomiska läget har också resulterat i att en åtgärdsplan för kommunstyrelsens verksamheter tagits fram.
Kommunchef Kerstin Olla redogjorde för innehållet som på kost sikt handlar om bland annat ekonomisk återhållsamhet för att om möjligt påverka årets resultat, revidering av investeringsplanen inför 2014 och att identifiera kostnadskrävande faktorer.
– Det är viktigt att föra en klok diskussion om var vi ska vara om två och, om tre år, om kanske fem år. Vi måste ta avstamp nu och se hur det ska se ut på lång sikt och jobba med det här och nu, sa hon.
En mönsterkommun
Hon förmedlade hopp i det ekonomiska mörkret:
– Det är viktigt att vi alla inte dras in i någon paniksituation. Det här kommer att gå bra. Vi fixar det inte till 2014 men om några år fram i tiden så kommer vi att vara en mönsterkommun.