- Det här är ett arbete som är oerhört viktigt att det blivit verklighet - inte minst för vår framtida generation. De som behärskar de Umesamiska ortsnamnen är i dag pensionärer och med dem hade kunskapen försvunnit om inget gjorts nu, klargör Ingvar Larsson i Sameföreningen som tillsammans med Lisa Larsson och Elin Lundström är eldsjälarna som sett till att dokumenteringen blir verklighet.
Synliggöra kulturen
Enligt Ingvar Larsson uppkom tanken för en dylik kartnamnsdokumentation redan i början på 90-talet i samband med att kartverket ville ha samiska namn på kartorna.Målsättningen med samisk ortsdokumentation är att synliggöra den skogssamiska kulturen och historia inom Arvidsjaurs kommun. Samerna ska ges bättre kunskaper om den egna kulturella bakgrunden för att stärka särskilt barn och ungdomars samiska identitet. Projektmaterialet ska också kunna användas inom den samiska undervisningen i skolan.
Mari Lanti-Nilsson är projektledare för det omfattande arbetet med att sätta ut samiska namn på orter, sjöar, skyddsvärda platser, med mera.
Spännande uppdrag
- Det är ett spännande och mycket intressant uppdrag, försäkrar Mari Lanti-Nilsson som till sin hjälp för att hitta rätt stavning och bakgrund bland annat tagit hjälp av forskningsrapporter och bevarade lappskattehandlingar ända från 1600-talet och framåt.Redan nu har vissa av de hittills färdigställda kartbladen lånats ut till orter för beskådan. Senast till byn Pjesker och nu i helgen till hemvändardagarna i Lauker. Där kan besökarna bland annat konstatera att Lauker på samiska heter Lávkkure, Arvidsjaur Arviesjáurrie och Auktsjaur Autjakjávrrie.
Totalt fram till årsskiftet har 1,4 miljoner kronor beviljats till projekt "Geäddie". Förhoppningen är dock att man ska tilldelas ytterligare medel så att dokumentarbetet kan fortgå fram till i mitten på nästa år.