Anders Erling Fjällås, Semisjaur-Njarg sameby, säger att det är ovanligt att man tvingas ställa in en slakt. (Arkivbild)
Semisjaur-Njarg sameby har inte sålt renar till Arvidsjaur renslakt de senaste åren – men den minskade efterfrågan märks av i hela branschen.
– Sarvslakten är i princip inställd. Vi kan inte genomföra den eftersom ingen vill köpa renarna. Vi kommer att ha in ren för kalvmärkning, men ingen avsalu, säger Anders Erling Fjällås.
Under sarvslakten i september slaktas de vuxna handjuren. Under vinterslakten i oktober–januari sker gallring av äldre djur och kalvslakt.
– Du kan inte sälja handjuren under vinterslakten. De är utbrunstade och magra, så vi får ta hand om dem ett år till. Då tar de en betesresurs, säger Anders Erling Fjällås.
Hur allvarligt är läget?
– Det är ingen katastrof än, men det är klart att det är en intäktsminskning och du får en oönskad hjordstruktur.
Kjell Larsson, Ståkke sameby, är oroad.
– Om det här problemet består i vinter så blir det ett problem för alla eftersom största slaktuttaget sker vintertid numera. Är efterfrågan mindre blir det kännbart. Både ekonomiskt och för renstammen. Får man inte gallra ut de som har sämre förutsättningar så får du en sämre renhjord i slutändan.
En för stor renhjord kan bli svår att hantera.
– Vi måste få sälja ren för att kunna hålla en ordnad renskötsel, säger Kjell Larsson.
Östra Kikkejaure sameby är delägare i Arvidsjaur renslakt och får förtur i slakteriet.
– Men minskar efterfrågan lär det ju märkas på prisbilden. Det är väl det man ser direkt, säger Patrik Lundgren.