Res längs Nasaleden - en färd på historisk mark
En resa längs Nasaleden är en färd på historisk mark.Leden följer den väg som silvermalmen fraktades från gruvan i Nasasfjäll till Öjebyn - 40 mil längre österut.Nasaleden stakades ut 1635 av lappfogden Olof Jonsson.
På sträckan Pjesker-Arvidsjaur finns två historiskt intressanta platser. Dels en så kallad supar-tall där de som färdades efter leden av tradition stannade till för att ta rast. Tallen - egentligen en cirka tre meter hög stubbe - bär gamla inskriptioner. Det äldsta bomärket i tallen har daterats till mitten av 1600-talet. De allra äldsta tecknen har dock försvunnit till följd av naturlig nedbrytning av stubbens ytved.
Några kilometer ifrån supartallen står en anslagstavla. Där finns inget anslag, bara överskriften "Fastepuolda", platsen lär ha en blodig historia.
Enligt en gammal sägen skedde ett överfall på platsen. Överfallet var en hämnd för att samer hade innebränts i en kyrka som ska ha stått vid Kaskerströmmen mellan Storavan och Uddjaur. Sägnen säger att det var i samband med en gudstjänst som birkarlarna skulle straffa samerna - kanske för olydnad. När kyrkan var full stängdes samerna in och kyrkan sattes i brand. Två samer lyckades dock rädda sig ut ur eldhavet. De tog sig till Fastepuolda där de utrustade med pilbågar lade sig i bakhåll och tog en gruvlig hämnd på birkarlarna.
Allt detta och alla andra omänskliga lidanden och umbäranden är kanske värda en tanke när man åker fram längs leden.
Så jobbar vi med nyheter