Det var för tre år sedan i samband med att kommunen funderade på att rusta upp vägar, som det upptäcktes att kommunen står för skötseln av enskilda vägar i Glommersträsk och Moskosel.
– Och det kommunen inte äger kan man inte lägga pengar på. Det är helt rätt. Men i Glommers och Moskosel finns en vägstruktur som inte finns på motsvarande sätt i andra byar, utom möjligen något mindre undantag. Problemet finns inte någon annanstans i kommunen, säger Leif Andersson (C).
Enligt Marcus Lundberg (S) finns tre lösningar på situationen.
– Det man sagt att man kan göra är ett, ha det oförändrat, precis som idag. Men då vill tjänstemännen ha ett tydligt regelverk varför vi ska särbehandla dessa två byar? Två, man gör en förrättning och tecknar skötselavtal med de vägföreningar som blir. Det är inte sagt att vi ska ge dem noll, men vi måste prioritera. Tre, vi tar över vägarna som kommunala vägar. Men vi måste ju behandla enskilda vägar lika.
Andersson (C) menar att bildande av vägföreningar kan vara orsak till konflikter och sänka attraktiviteten i byarna.
– Den som är med i en vägförening ska betala till den. Gör man inte det kan styrelsen via kronofogden begära utmätning. Det innebär att sannolikt ökar oenighet, mindre attraktivt att bo i by, värdet går ner och man dessutom måste ut med mer pengar i dessa byar, jämfört med om man bodde i samhället. Det är den politiska viljan från majoriteten i dag. Ett steg att avveckla landsbygden.
Marcus Lundberg (S) menar att Centern gör en stor sak av något som inte är en så stor sak.
– För mig känns det bara som propaganda för att ni har väldigt många väljare på de här ställena, för det finns ingenting med skötselavtal i någon av de här byarna för att det inte kan skötas. Det är ju vi som sätter ramarna för skötselavtal, säger han. Även Britt-Inger Hedman (V) ställer sig frågande till debatten.
– En av anledningarna till att vi 2014 gav tjänstemännen detta i uppdrag var att det spretade väldigt mycket och vi ville att alla byar skulle behandlas lika. Om nu detta ska återremitteras så får vi inte glömma bort Abborrträsk, att den också räknas som en tätort. Hur ska gränsen vara? Jag förstår det inte.
Lars Lindström (L) tycker ärendet är knepigt.
– Det är ett komplicerat ärende. Jag har läst dessa papper både en, två och tre gånger. Ska man inte kunna lösa det här på något bra sätt? säger han. Lars Ralph (M) håller med.
– Jag har inte lyckats sätta mig in i det här ärendet. Det enda jag förstått är att det finns djupt skilda uppfattningar.
Ärendet slutade med återremiss.