Ett fordon – miljoner i samhällsekonomiska vinster. Det är i alla fall vad myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) statistik säger.
– Utifrån förra årets larmstatistik hade vi kunnat spara 2,7 miljoner kronor om man tittar på det samhällsekonomiskt. Men om vi kan rädda ett enda liv genom att vara snabbare på plats än förr, är ju bilen i sig redan betald. Det är svårt att räkna liv i pengar, säger Helander.
Tanken är att någon person med beredskap alltid ska bemanna bilen, som är packad med utrustning att klara av en första insats.
– Det är allt från pulversläckare till släckgranater, hansalina, brunnstätningar för kemikalieutsläpp, och så vidare. Det förväntas inte att vi ska lösa situationen helt själva, men vi ska kunna starta en insats för att, om möjligt, begränsa skadan, branden, utsläppet eller vad det nu kan vara. Sen kommer ju jourgruppen med släckningsbilen och den övriga utrustningen minuterna efter.
Den normala utryckningstiden för räddningstjänsten i Arvidsjaur är fem minuter. Med det menas att brandmännen ska sitta ombytta och klara i sina fordon och rulla ut från stationen senast fem minuter efter larmet har gått. Med ledningsfordonet säger Henric att tiden förkortas drastiskt.
– På 90 sekunder ska vi vara iväg.
Helander säger att han hoppas att bilen kommer att vara i rullning vid årsskiftet, och att det kräver en del utbildning av personalen som ska bemanna den.
– Taktikutbildning och arbetsmiljö, främst. Det ska kännas säkert att åka på ett larm. Det här är inget förslag som mår bra av att hastas fram.