I början av sommaren dök det upp mejl om att någon elev nominerat Erika till lärarskapspriset.
– Sen tänkte jag inte så mycket mer på det. Då gick det ett tag sedan kom det ännu ett mejl att någon mer nominerat, och sedan trillade det in någon nominering då och då, berättar hon.
På det sista mejlet, där hon bjöds in till lärargalan var hon tveksam.
– Det här är ju en måndagkväll i Stockholm, så jag kände väl att det är mer för dem som bor där nere och kan ta sig dit och hem snabbt. Men så kom rektorerna upp till mig och sa att detta var något jättebra och att det bara var boka resa och hotell och åka dit. Så, då blev det så.
Arrangören Beata Kull vill med lärargalan uppmärksamma lärare och påminna om hur många duktiga som finns i Sverige. En förhoppning att höja yrkesrollens status i samhället. Erika Markusson har bara varit verksam i tre år vid Sandbackaskolans barn- och fritidsprogram samt som idrottslärare.
– Jag är ju inte utbildad lärare, utan är lärare på yrkesprogrammet där det inte är krav på lärarlegitimation, utan yrkeserfarenhet värderas högre. Men jag har sökt in för att utbilda mig till yrkeslärare.
Att du som outbildad lärare blir nominerad till lärarskapspriset av dina elever, det måste väl vara en fingervisning om att du är på rätt plats?
– Exakt, absolut är det så. Jag trivs jättebra med det här jobbet, men sedan ska man inte glömma bort att det är eleverna som ligger bakom det här. Är inte de mottagliga så är det ju svårt, så det är eleverna som till stor del ligger bakom att jag kan vara en lärare som de uppskattar.