Redan efter några timmar i stugan, där mat och alkoholhaltiga drycker intagits, var det dock slut på stillheten. Då inleddes det drama som senare på natten kom att innebära att kvinnan utsattes för svår misshandel.
- Det som hände den där natten var det värsta jag varit med om i hela mitt liv, berättade kvinnan.
- När det tredje försöket lyckades med att lägga ett spännband runt min hals, så det gick att dra åt, så svartnade det för ögonen och jag var övertygad om att jag skulle dö, sade kvinnan.
För tingsrätten berättade hon hur kvällen först börjat i god anda för att senare på natten urarta i bråk och slag och att hon inte var önskvärd längre i stugan.
- Jag hade somnat, men vaknade till och hörde att de pratade illa om mig. När jag frågade varför blev de genast arga och sa att jag inte var önskvärd i stugan längre.
- Hård ordväxling uppstod och jag klädde då på mig och gick ut för att starta skotern. Det var början på alla slag jag sedan fick motta, fortsatte kvinnan sin redogörelse.
Hon berättade om hur hon ett flertal gånger blev slagen i både ansiktet, på benen och på armarna. Hon blev dessutom dragen i håret, sparkad, samt hållen i armarna och dunkad i sänggaveln.
Båda männen var enligt kvinnan aktiva i misshandeln. Att det rådde stor osämja i stugan kunde också tingsrätten ta del av via en bandupptagning från ett av kvinnans samtal med SOS-centralen den natten.
Det båda männen erkände att det varit stökigt och att handgemäng förekommit i stugan under natten. De menade att kvinnan varit grinig, otrevlig och förstört stämningen och därför till varje pris skulle tvingas iväg hem redan på natten.
Den yngre av männen nekade till att han lagt spännbandet om sin tidigare sambos hals och påstod att de mesta av skadorna på kvinnan uppstått i samband med att de försökt lugna henne och få den, enligt honom, okontrollerbara kvinnan reglerbar.
Det två poliser som under natten var med när kvinnan hämtades med helikopter vittnade via telefon om att kvinnan var uppriven och chockad och svullen i ansiktet vid hemkomsten.
Kammaråklagare Folke Ailinpieti och kvinnans målsägandebiträde advokat Krister Finsson ansåg i sina slutpläderingar att kvinnans berättelse styrks av både läkarintyg och vittnen. De ansåg att männen visat hänsynslöshet och till och med utsatt henne för livshotande våld.
Männens båda försvarare Hans Andersson och Jöran Grapeson var dock inte av samma åsikt, utan menade att det våld som uppstått inte var avsiktligt utan uppstått i mening att få ut kvinnan från stugan. De ansåg inte heller att deras klienter utsatt kvinnan för livsfara och menade att misshandeln skulle bedömas vara av normalgraden med samhällstjänst som rimlig påföljd.
Kvinnas advokat yrkade på 100 000 kronor i skadestånd för kränkning.
Tingsrätten meddelar dom i målet den 28 februari.