– Det känns jäkligt kul. Roligast är det med den här beskrivningen, den var jättebra, säger han.
De två senaste åren har inga nomineringar inkommit för stipendiet, men i år blev det ändring. Dock inte helt okomplicerat eftersom Söderqvist är en i familjen.
– Vi ska ju tillsammans med motorklubben utse en pristagare, och ingen i klubben har haft något negativt att säga. Eftersom det nu var inom familjen så har det varit lite extra diskussioner, men det går ju inte diska honom heller för det, säger Tommy Hedman.
Från 2006 och 20 år framåt ska stipendiet delas ut till motorintresserade ungdomar.
– Det är många som fått det tidigare, men nu har det varit ett uppehåll på två år då vi inte haft några nominerade. Man får bara priset en gång. Ibland har vi ju fått nomineringar på någon 50+ och det är ju inte riktigt vad som är tänkt, säger mamma Britt-Inger.
I unga år var Markus rädd för skotrar, men rädslan försvann med tiden och när hans mamma träffade Tommy, som är känd för bland annat sina stunttrick med fyrhjuling, ökade intresset ännu mer. Dock var det nära att ta tvärstopp för tre år sedan när Markus var med om en otäck olycka.
– Jag körde skoter och vi skulle hoppa lite grann i en hoppramp som vi gjort. Det brukar av någon märklig anledning alltid vara jag som kör först när vi gör något sådant där, och då blev det så att jag passerade landningen tio meter upp i luften. Det var bark och en decimeter is på backen, säger han. Ryggen bröts och enligt läkaren var Markus blott en millimeter från förlamning.
– Skillnaden mellan tur och otur är så otroligt liten. Jag har ju också gjort mycket men alltid legat på den där tursidan, men har ju kompisar som hamnat på otursidan och då är det ju över, säger Tommy.
Efter olyckan fanns önskemål från nära och kära om lite lugnare fritidssysselsättningar, men istället bestämde sig Markus för att han ville nå elitnivå. Nu ser han fram emot snön, då det brukar bli skoterträning fem dagar i veckan och gymmet ytterligare två. Ryggen har han fortfarande en del problem med, men har levt sig leva med det.
– Står jag en hel dag så får jag jätteont hela natten, men jag har ju lärt mig att jag måste röra på mig hela tiden. Jag står aldrig still en längre stund längre, säger han.
Nu spenderar han i stort sett all sin tid i garaget där det skruvas. På frågan hur det kan finnas så mycket att göra där, har man aldrig skruvat färdigt, kommer svaret snabbt.
– Skruvat färdigt? Det finns ingenting som heter skruvat färdigt.