Larver kan skada människoögon

Människor kan få infektioner och riskera blindhet när renkormflugan lägger ägg i hårbotten. En tioårig pojke blev infekterad efter ett besök i ett renhägn i fjol.

Kormflugan kan spridas från renar till människor.

Kormflugan kan spridas från renar till människor.

Foto: Fredrik Sandberg / SCANPIX

ARVIDSJAUR2010-07-02 06:00
Skogssamerna som jobbar med sommarens kalvmärkning har aldrig hört talas om att parasiten kan skada människor.
Förra året insjuknade en tioårig pojke efter ett besök i ett renhägn i Jukkasjärvi.
När familjen kom hem från fjällsemestern i början av augusti svällde pojkens lymfkörtlar upp.
Mamman tog pojken till läkaren och där fick han penicillin för svullnaden. När svullnaderna inte blev bättre och spred sig till pannan hittade hon 19 flugägg i hans hår.
Experterna trodde att det var huvudlöss.
I ett desperat försök tog hon kontakt med parasitexperten professor Thomas Jaensen på Uppsala u niversitet som konstaterade att äggen kom från en renstyngsfluga eller korm från samiskans kurhmä.
Parasiten har renen som värddjur, men ibland kan de pricka fel och lägga ägg i människohår, enligt infektionsläkaren Boris Kan på Karolinska Universitetssjukhuset. Det var han som behandlade den unga pojken.
- Det är det första kända fallet där det har gått hela vägen från ägg i håret till infektion, säger han.
Starka parasitläkemedel sattes in för att utrota larverna som levde i pojkens huvud. Risken att en eller flera larver skulle krypa in i pojkens ögon och orsaka blindhet bedömdes som stor.
Infektioner av kormflugan är mycket sällsynt, enligt Boris Kan. Det är också oklart varför larverna väljer att angripa ögonen hos människor.
- Om vi inte hade behandlat hade det kanske slutat med ögonoperation, säger han.
Vanligare hos turister
Infektion av renstynglarver hos människor tycks vara ett tämligen ouppmärksammat men potentiellt allvarligt medicinskt problem i renskötselområden på norra halvklotet, skriver Boris Kan tillsammans med tre andra sakkunniga i Läkartidningen.
Flera publicerade fall antyder att infektioner med kormflugan är vanligare hos turister än hos renskötare, enligt honom.
- Det skulle vara intressant att undersöka ett samiskt samhälle där man jobbar med renen och se om renskötarna har antikroppar mot flugan, det skulle vara ett
direkt tecken på att den går på människan. Sådana studier har aldrig gjorts, säger Boris Kan.
Ett sätt att skydda sig mot kormflugan är att täcka håret när man är i renskötselområden. Skogssamer i Arvidsjaursområdet arbetar nu med att märka renkalvarna i en tid då kormflugan lägger sina ägg.
"Något nytt"
Anders Ruuth, ordförande i Östra Kikkejaur sameby har aldrig hört talas om att kormen lägger ägg i människohår och kommer inte att försöka att skydda sig.
- Att de ska angripa människor är för mig något nytt, säger han.
För 30 år sedan var kormflugan en vanlig men ovälkommen besökare i renskogen. Nuförtiden behandlas renarna mot parasitinfektionerna och Anders Ruuth ser sällan någon fluga.
Om parasitläkemedlet sätts in före nyår kan larverna inte utvecklas.
- Det syns vilka som inte har blivit behandlade. De är knottriga på ryggen, de som är behandlade är släta i håret.
Renskötarna känner sig inte oroade av läkarnas varningar. Tom Svensson i Maskaure sameby i Arjeplog har arbetat med renskötsel i 30 år.
De senaste 20 åren har de behandlat djuren mot parasiten.
- Det är väldigt överdrivet. Det där är en chans på en miljard att det ska inträffa, säger Tom Svensson.
FAKTA Kormflugan
Renstynget, H tarandi, tillhör familjen styngflugor (Oestridae) och är en humleliknande fluga. Den är välkänd bland renskötare och veterinärer eftersom många renar är infekterade.
De vuxna flugorna suger varken blod eller annan näring och lever bara några dagar till några veckor, men de kan ändå flyga flera hundra kilometer.
Äggläggningen på renens pälshår sker i allmänhet under juni-augusti. Äggen kläcks till 0,6 mm långa larver som penetrerar huden. De kryper omkring under huden och lägger sig slutligen på renens ryggsida. Här växer de och i maj-juni , 8-9 månader efter äggläggningen lämnar de cirka 30 mm långa larverna värddjuret. De kryper ner i marken och förpuppas, varefter de utvecklas till vuxna flugor
Tre tidigare fall av mänskliga infektioner av larven finns dokumenterade. En kanadensisk artikel beskriver hur två människor fått larver bortopererade från ögonen. En inuitpojke fick avlägsna ögat efter att en 4 mm lång larv orsakat en svår inflammation.
1986 opererades en stynglarv från en 77-årig patient i Lappland. Larven hade lagt sig på gula fläcken och operationen var svår, men lyckad.
Det är oklart varför Hypodermalarven ofta vandrar till ögonen i det onaturliga värddjuret människan.
Källa: Läkartidningen
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om