Församlingen måste bli bättre på att nå ut till människor, vi måste sänka höjden på trösklarna.
Kyrkan ska inte vara en isolerad ö, fastslår Ingrid Holmström-Pavval.
Lördagens tillställning i församlingshemmet tillkom efter ett initiativ av församlingens internationella grupp och är ett led i kyrkans biståndsarbete. De insamlade medlen går till jordbruksprojekt och utbildningssatsningar som förhoppningsvis ska leda till drägligare liv för utsatta människor i världens fattigaste hörn.
God uppslutning
Kyrkoherden är lika glad som överraskad av den goda uppslutningen.
- Vi hade spekulerat om allt mellan fem och 20 besökare och så kommer det nästan 50 personer. Det känns väldigt positivt, säger hon och avslöjar att publiktillströmningen har gett "blodad tand".
-Det här borde vi göra oftare, varför inte ett par gånger per år, säger hon
Pavval-Holmström konstaterar också att tiden på dagen var väl vald - mitt mellan lunch och middag.
För musiken svarade en åtta man stark ensemble ledd av den välkände lokale musikprofilen Per-Erik Öhman. Repertoaren hade betoning på melodiska, dansvänliga jazzlåtar.
Inte kontroversiellt
Till en början var dansgolvet helt tomt men när orkestern inriktade sig på att spela så kallade "tryckare"blev det med ens befolkat med par som längtat efter att få svänga sina lurviga ben i dansens virvlar.
Alla eventuella tankar på att det på något vis skulle vara kontroversiellt med pardans i församlingshemmet tillbakavisas av kyrkoherden.
- Enligt uppgift förekom det i Arvidsjaur redan på 1950-talet, så varför inte nu. Om vi däremot hade hållit till i kyrkorummet så tror jag nog att fler hade haft invändningar, säger hon.