- På det här området har man hittat lämningar från 1100-talet, berättar Nils-Erik Marklund, som brukar guida besökare.
Kulturstigen börjar på strax utanför Gamla Prästgården, det stora hus som är Arvidsjaurs hembygdsmuseum. Området drivs och förvaltas av Arvidsjaurs hembygdsförening och det är mycket intressant historia som berättas när Nils-Erik Marklund, tidigare kassör och ordförande i föreningen, guidar Nyheter i Norr runt på området.
- Här ligger minst 1000 människor begravda genom årens lopp, säger Nils-Erik och visar den bogårdsmur som nu finns upptimrad.
Modellen på bogårdsmuren, det staket som finns runt kyrkans begravningsplats, är av samma modell som finns utanför Jokkmokks gamla kyrka. Det är också här som kulturstigen börjar. Stigen är ett resultat av ett tidigare EU-projekt och går man runt kan man pedagogiskt ta del av Arvidsjaurs historia via informationstavlor. Skyltar visar också var gamla husgrunder stått och var samerna haft sina härdar.
Fyra arkeologiska utgrävningar har gjorts och mycket av värde har hittats.
- Vid den senaste utgrävningen, i samband med att rondellen skulle byggas, hittades en pilgrimsring, säger Nils-Erik Marklund och visar ringen på sitt finger. Föreningen har tillstånd att göra kopior av ringen och dessa finns till försäljning inne i hembygdsmuseet.
Från början var området en samisk mötesplats. 1609 blev platsen etablerad i storsamhället. Karl den nionde bestämde då att Arvidsjaurs socken skulle grundas och en kyrkplats anlades. Den obligatoriska kyrkplikten gjorde att folk samlades två gånger per år och eftersom folk kom vida omkring, ändå från Malå, stannade man längre än bara över dagen. Övernattningsstugor i form av böndernas kyrkstugor och samernas kåtor etablerads därför. Totalt har man hittat 107 husgrunder och hundratals samiska härdar.
1826 flyttades både Arvidsjaurs kyrka och kyrkbyn till sin nuvarande plats på grund av utrymmesskäl. Lappstaden fick sin nuvarande placering och står fortfarande kvar men böndernas kyrkstugor är rivna sedan länge.
- Men Arvidsjaurs äldsta kvarvarande trähus från 1828 har vi nu här på hembygdsområdet igen. Den har också tjänstgjort som kyrkstuga tidigare, berättar Nils-Erik.
Den sista prästgården byggdes 1891 och nyttjades av prästerskapet som bostad fram till 1928. Det är den byggnaden som nu kallas Gamla Prästgården.