Kommunen beslutade i fjol att den politiska organisationen skulle ses över inför den nya mandatperioden. Syftet är att forma en effektiv, demokratisk och målinriktad politisk organisation som avspeglar den organisering och de prioriteringar som görs inom kommunen och det politiska systemet.
Arbetsgrupp
En arbetsgrupp bestående av fem ledamöter, Jerry Johansson (S), Lotta Åman (S), Britt-Inger Hedman (V), Bjarne Hald (C) och Lars Ralph (M), tillsattes.
Fyra förslag har utformats. Ett av dessa är ett nulägesalternativ, det vill säga att man fortsätter med den befintliga politiska organisationen.
Det finns också ett förslag att de nuvarande nämnderna läggs ned och ersätts av utskott direkt under kommunstyrelsen. Älvsbyns kommun har redan infört en sådan politisk organisation och arbetsgruppen har därför tagit del av erfarenheterna som grannkommunen gjort.
– Det tog åtta år för Älvsbyn att förändra sin politiska organisation, de gjorde det i två steg. Jag tror inte att det går att genomföra förändringen på bara ett halvår, processen måste få ta sin tid, säger Bjarne Hald (C).
Skickats på remiss
I de två övriga förslagen finns nämnder kvar. Båda dessa förslag innebär att det blir färre ledamöter i nämnderna än dagens organisation. Det ena av dessa två förslag innehåller de nämnder som finns i den nuvarande organisationen, i det andra döps nämnderna om och får till viss del nya ansvarsområden.
Förslagen har av arbetsgruppen skickats på remiss till partierna som har till i mitten av februari på sig att tycka till. Beslut om den nya politiska organisationen tas av fullmäktige i april.
Arbetsgruppen har också sett över antalet ledamöter i kommunfullmäktige. Det finns för närvarande 31 platser i fullmäktige men i kommuner med upp till 8 000 invånare räcker det numera med 21 ledamöter.
– Här har arbetsgruppen inte lämnat något förslag utan partierna får yttra sig, säger Britt-Inger Hedman (V).
Arbetsgruppen har dock utifrån valresultatet 2010 visat hur mandatfördelningen påverkas om platserna blir färre och det är de stora partierna, Socialdemokraterna och Centerpartiet, samt det minsta, Sverigedemokraterna, som skulle ha fått avstå mandat. Med 27 platser eller färre hade SD hamnat utanför fullmäktige medan Folkpartiet, som fick 39 röster mer än SD, skulle ha fått behålla sitt mandat.
Fullmäktige ska redan vid februarimötet besluta om det ska ske någon förändring av antalet ledamöter.