- Vi som verkligen förlorat vårt språk får inte återerövra det, sa Anna-Greta i artikeln i mars 2007.
Hon berättade då också att när hon i slutet av 1940-talet började skolan blev förbjuden att använda sitt samiska modersmål och att hennes föräldrar fick direktiv från skolkontoret i Arvidsjaur att sluta prata samiska med henne.
När Anna-Greta Carlsson i fjol ansökte om bidraget fick hon avslag. Hon hade just fyllt 65 och var för gammal.
Anna-Greta gav inte upp utan sökte på nytt. Och nyligen fick hon meddelande om att hon får bidraget. Förordningen om bidrag vid korttidsstudier har nämligen upphävts och ersatts med en ny.
- Roligt. Man är inte värdelös bara för att man är över 65 år, säger Anna-Greta.
- Och det gick, man kan förändra, så nu är det fritt fram.
Elli Sivi Näkkäläjärvi-Utsi säger att det är viktigt att också de äldre får bidraget.
Även om ålderskravet numera är slopat innebär det inte att alla som vill kan få bidraget.
- Vi får 500 000 kronor per år, de pengarna tar slut på några månader. Hade vi i stället haft 2 miljoner kronor så hade alla som söker kunnat få, säger Elli Sivi Näkkäläjärvi-Utsi.
Fakta: Samiskt språkarbete
En av sametingets lagstadgade uppgifter är att leda det samiska språkarbetet.
Samiska språket har fått ett officiellt erkännande i de nordiska länderna genom att dessa infört samiska språklagar. Den 1 april 2000 blev samiskan erkänd som officiellt minoritetsspråk i Sverige.
Inom det så kallade förvaltningsområdet för samiska, dit Arjeplogs, Jokkmokks, Gällivare och Kiruna kommuner hör, har man rätt att använda samiska i kontakt med myndigheter och domstolar.
På uppdrag av utbildningsdepartementet ansvarar sametinget för fördelning av bidrag till kortare studier i samiska ett språkbevarande.
Källa: Sametingets hemsida