Hundraårig tradition med ännu äldre anor
Skidan som fortskaffningsmedel har funnits nästan lika länge som vi haft människor i vårt land. Om det vittnar den så kallade Kalvträskskidan. Den är äldre än Egyptens pyramider, grävdes upp 1924 och fastställdes ha sjunkit 3200 år f Kr i en myr utanför byn Kalvträsk i Västerbotten.
Vid tidpunkten för Nordenskiöldsloppet hade tävlingar redan hållits i både Norge och Finland. I vårt land var det Skid- och Friluftsfrämjandet som 1884 såg till att det blev en organiserad verksamhet. Samerna från Jokkmokk med omnejd var framgångsrikast under den första tiden, men även deras kolleger från Arvidsjaurstrakten erövrade många vinster. Och kontanta pengar, som delades ut på den tiden.
Lars Olofsson, från Tallnäs utanför Pjesker, var 1890-talets skidkung. Han vann bland annat en tävling i Uppsala över sex mil 1893, samma distans i Bollnäs ett par år senare och 1899 en tävling mellan Sundsvall-Härnösand, 96 km. Det var dåtidens inofficiella SM på skidor.
Det kunde inte vara lätt att ta sig till Uppsala 1893, eftersom den norra stambanan inte invigdes förrän året därpå. Arvidsjaurs egen historiker Lennart Öhman berättar att samerna från Arvidsjaur åkte skidor eller med häst på oftast obanade vägar fram till Hällnäs, där de för första gången i sitt liv kunde äntra ett tåg. Säkert var både det och besöket i storstaden Uppsala spännande upplevelser.
Skidornas första specialförbund i landet var Norrbottens läns Skidlöparförbund, som bildades 1898, tio år innan Svenska Skidförbundets officiella start. Första specialklubben i Norrbotten var Arvidstads skidklubb i Arvidsjaur 1891, följd av Piteå skidlöpningsförening 1893.
Först att arrangera SM av norrbottniska klubbar var Bodens BK 1921. Därefter har SM hållits i Norrbotten 16 gånger, inberäknat detta år. Det är mest av alla skiddistrikt.
Av de norrbottniska orterna är det Luleå som stått SM-värd vid flest tillfällen, fem. Sen kommer Boden med tre plus ett delat med Luleå, Kiruna och Piteå (med årets SM) tre samt Kalix, Malmberget och Gällivare en gång vardera.
Östersund är den ort i Sverige som varit SM-värd flest gånger, tio. Dessutom ett delat arrangemang, vilket det blivit allt fler av under senare år.
I fjol var det gny bland aktiva och ledare om att det SM som föregick VM inte hade samma lopp och åkteknik som i Liberec. Lagsprint fanns inte ens på programmet.
Här i Piteå är det exakt samma distanser och åksätt som i Mountain Whistler, där OS avgörs. Och när SM inleds på onsdagskvällen är det med just lagsprint i fri åkteknik. Där för övrigt favoriten Åsarna (med Anna Olsson och Ida Ingemarsdotter) främst utmanas av två norrbottniska lag, Piteå Elit (Lina Andersson och Magdalena Pajala) och Tärendö (Charlotte Kalla och Mia Eriksson).
Denna första del av årets SM - Skellefteå har den andra med stafetter och långdistanser i slutet av mars - kommer av allt att döma att få en stark norrbottnisk prägel. I varje fall om våra hemmahopp ställer upp över hela linjen.
Den dubbla jaktstarten, eller skiathlon som den också kallas, på torsdagen ser både Marcus Hellner och Charlotte Kalla som medaljfavoriter. I lördagens sprint kliver Jesper Modin och Lina Andersson fram i främsta ledet och vid söndagens avslutning har Hellner och Kalla sina bästa distanser, 15 respektive 10 km med fri åkteknik.
100-årsjubileet ser ut att kunna bli en hejdundrande hemmafest!
Så jobbar vi med nyheter