Hulda tog sig ur depressionen

Hälsa. För fyra år sedan bestämde sig Hulda Sandelin, Sävar, för att sluta med sina mediciner. I går berättade hon i Arvidsjaur om sina egna erfarenheter av psykisk ohälsa och hur hon lärt sig kontrollera sin sjukdom.- De skrev i en journal om mig att jag funnit kognitiva strategier att hantera min sjukdom, säger Hulda.

Arvidsjaur2006-01-12 00:00
Göran Westerlund
När hon var 14 år hamnade hon i långa och djupa depressioner.<br /><br />- Man kan säga att jag var självmordsbenägen. Jag har en så kallad bipolär sjukdom, förut kallades det för manodepressivitet. Det innebär att jag har extrema humörsvängningar. För mig handlade det framför allt om svåra depressioner, jag såg ingen mening med att leva.<br /><br />Efter tio år sökte hon hjälp hos psykiatrin och behandlades med mediciner.<br /><br />- Under fyra år testade jag i princip alla mediciner som gick att testa och det var ingen som egentligen fungerade. Sista medicinen jag hade fungerade så pass att jag inte var deprimerad. Jag var inte ledsen, men jag var inte heller glad. Jag hade helt enkelt ingen empati, jag kände ingenting. Visst var det jobbigt att vara deprimerad, men jag kunde ju också vara glad. Nu var jag varken eller och så ville jag inte ha det.<br /><br /><h3>Vägen ut</h3>Därför bestämde sig Hulda för att testa att leva utan medicin. Hennes läkare var mycket tveksam, men gick ändå med på det.<br /><br />- Då var jag 27 år, nu är jag 31. Och jag äter fortfarande inte mediciner. Jag bestämde mig för att jag ville leva - utan depressioner och ångest. Jag vill vara lycklig.<br /><br />Hulda hittade vägen ut.<br /><br />- Jag lärde känna hur jag fungerar och tänker. Varje gång jag är på väg ner tänker jag ungefär samma tankar, och fortsätter jag att släppa på de tankarna så kommer jag att ramla igen. Nu har jag lärt mig att stoppa de här tankarna, innan det gått så långt.<br /><br />Att aktivt välja den positiva vägen i stället för de negativa tankarna är något Hulda gör varje dag.<br /><br />- Sjukdomen finns kvar, den är kronisk. Den kommer jag aldrig att slippa. Därför vill jag varje dag välja den andra vägen. För om jag vill skulle jag kunna bli deprimerad i morgon. Sjukdomen finns ju där.<br /><br />Att göra som Hulda gjort kräver kännedom om sig själv och insikt om sin sjukdom.<br /><br />- Jag är inte unik. Nästan varje gång jag har föreläst kommer någon ur publiken och berättar att de har någon dotter eller brorson som har gjort som jag.<br /><br />Föreläsningen i Arvidsjaur i går arrangerades av IFS Piteå Älvdal med stöd av Arvidsjaurs kommun, landstinget och SV Nord. På plats fanns ett 80-tal personer.<br /><br />- Det är till stor hjälp för så många att kunna prata om sådana här saker. Det är viktigt med föreläsningar som visar att det finns lösningar, att man faktiskt kan bli frisk, säger Anita Rehnberg, brukarföreningen IFS Piteå älvdal.<br /><br />
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!