Teknik som han ska presentera vid en stor konferens om bioenergi, World bioenergy, som hålls i Jönköping i månadsskiftet maj-juni, men som GME och Arvidsjaurs kommuns utvecklingsenhet informerades om redan i går.
Det handlar om teknik som redan används vid tre pilotanläggningar i Europa och Edwin hoppas kunna medverka till att småskaliga biodieselfabriker snart finns i Sverige också.
Han ser fördelar med biodiesel framför etanol.
- Mycket av samhällets infrastruktur bygger på diesel. Transportsektorn och lantbruket använder dieseldrivna fordon och maskiner. Diesel kommer att användas mycket längre än etanol.
Rörflensanläggning
Edwin skissar på tre, kanske fyra anläggningar. En där dieseln ska framställas ur odlad hampa, en annan där hushållssopor med plast ska vara råvaran. Och en tredje där det är rörflen som ska omvandlas till diesel.Just den anläggningen kan mycket väl hamna i Glommersträsk, hos GME, pionjär på rörflensområdet sedan sju-åtta år tillbaka.
- Det var ovärderligt att få komma hit och se med egna ögon, säger Edwin, som upptäckte flera fördelar, bland annat ett sågverk på granntomten.
- Här finns utrymme att bygga på, här finns infrastrukturen. Och sågverket ligger här bredvid. Båda skulle kunna ha glädje av varandra. Jag ser vissa uppenbara kombinationsmöjligheter.
Det är ännu för tidigt för att säga om biodieselfabriken i Glommersträsk förverkligas.
- Nästa steg blir att köra rörflen i en anläggning för att få fram diesel och analysera den. Utifrån de analyserna kan jag dra slutsatser och köra utredningen vidare, säger Edwin.
2 000 hektar behövs
Skulle anläggningen byggas kan den täcka två tredjedelar av dieselbehovet i Arvidsjaur, enligt 2003 års förbrukning.För att framställa de 4,4 miljoner liter diesel det handlar om behövs 13 000 ton rörflen, som kan odlas på drygt 2 000 hektar åkermark. Och sådana arealer finns inom kommunens gränser.
- Processen fungerar även med trä, bark eller andra biomassor. Fördelen med rörflen är att den är förnyelsebar varje år, säger Edwin.