Gamla Prästgården andas svunna tider

GAMLA ANOR. Här var kyrk- och marknadsplats för Pite lappmark, här grundades Arvidsjaurs socken genom kung Karl IX:s beslut och här bodde kyrkoherdar fram till 1928. Gamla Prästgården är i dag hembygdsmuseum och besöks årligen av cirka 5 000 personer.

Arvidsjaur2006-08-08 00:00
Det är på en historisk plats som Gamla Prästgården i Arvidsjaur byggts på. Ett kapell lär ha funnits i närheten redan på 1500-talet, under Johan III:s tid, och var då en av de två kyrkor som fanns i Lappland. Den andra låg i Rounala, längst uppe i norr.

1606 kom Daniel Hjort, kung Karl IX:s sändebud, till platsen. Han träffade och höll ting med "alle Pithå Birkarlar och lapper", och det bestämdes då att detta skulle bli marknadsplats med egen kyrka och tingsplats. Året efter, 1607, stod kyrkan klar, och det bestämdes då att samerna skulle komma till kyrkan två gånger per år, vår och höst. Samtidigt hölls det marknad, och förutom handelsmän fanns också kungens fogde på plats för att samla in skatter och handelsvaror som till exempel skinn.

1757 fick Arvidsjaurs socken sitt första nybygge. Befolkningen växte snabbt och med den också bebyggelsen vid kyrkplatsen. Där fanns, förutom prästgård, sockenstuga och tingshus också samernas kyrkkåtor - lappstaden - och nybyggarnas kyrkstugor.

Fungerar som museum

För att prästgården skulle kunna utveckla sitt jordbruk började man på 1820-talet att söka ny plats för kyrkan samt kyrkstugor och kyrkkåtor.

1888 var den då befintliga prästgården i så pass dåligt skick att kyrkostämman beslutade att en ny skulle byggas. Så skedde också och 1891 var det som Arvidsjaursborna i dag kallar för Gamla Prästgården färdigbyggt. Byggnaden användes som prästgård fram till 1928 och fungerade sedan i många år som bostad till privatpersoner.

Sedan 1973 ägs byggnaden av Arvidsjaurs hembygdsförening och Gamla Prästgården fungerar som hembygdsmuseum. Här finns utställningar om den gamla kyrkplatsen, här finns föremål som brukats av nybyggare och bönder och samer. Ett av rummen är inrett som kyrkoherdens arbetsrum, och på övervåningen kan besökarna fika och handla hemslöjd.

- Besökarna tycker att vi har ett fint museum, säger Gerd Backteman, som arbetar i Gamla Prästgården.

En sevärdhet i byggnaden är den gamla källaren.

- En välvd fin källare, från 1700-talet. Huset byggdes ovanpå källaren. När vi har skolklasser på besök brukar vi gå ned, barnen tycker att det är spännande.

Det finns de som säger att det spökar i Gamla Prästgården. Men det är inget som Gerd har märkt något av.

- Jag har varit här ensam så många vintrar och inte hört ett smack, bortsett från kanske någon hackspett som knackar på väggen. Och jag tror ju inte heller på spöken och sådant där.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!