Gamla cykelstigar kan bli turiststråk

Under 1930-talet byggdes det cykelstigar som aldrig förr inom Arvidsjaurs kommun. Nu kan det vara dags att rusta upp några av dessa och förvandla dem till upplevelseleder.– Det finns potential och det är kulturvärden som måste bevaras, säger Ivan Eriksson.

I mitten av 1930-talet byggdes en 99 meter lång cykelbro över sjön Storträsk. Omkring 1970 restaurerades bron som ett AMS-arbete. Ivan Eriksson föreslår att bron åter ska göras farbar.

I mitten av 1930-talet byggdes en 99 meter lång cykelbro över sjön Storträsk. Omkring 1970 restaurerades bron som ett AMS-arbete. Ivan Eriksson föreslår att bron åter ska göras farbar.

Foto: Ivan Eriksson

ARVIDSJAUR2014-04-15 14:43

Ivan har på uppdrag av Arvidsjaurs kommun, Kultur & fritid, gjort en förstudie av gamla cykelstigar i kommunen.

– Jag har gått de flesta av dem när jag har gjort inventeringen, säger han.

Åren 1932–1940 såg Domänverket till att det byggdes sammanlagt över sjutton mil cykelstigar inom det område som utgjorde Södra Arvidsjaurs revir. Syftet var att göra det lättare för skogsarbetarna och för kronjägarna att färdas mellan avverkningarna.

– Men cykelstigarna blev också en dörröppnare i kommunikationerna i bygderna, ett fönster utåt för många gårdar och nybyggen, säger Ivan Eriksson.

Tappade sin betydelse

I de norra delarna av Arvidsjaurs kommun byggdes inga cykelstigar av Domänverket. Ivan Eriksson har en teori till varför det är så:

– Inlandsbanan. När den byggdes gjordes materialvägar till järnvägen. Behovet av cykelstigar fanns därför inte i samma utsträckning.

I början av 1950-talet, när bilismen ökade, tappade cykelstigarna sin betydelse. Längs en del av cykelstigarna byggdes skogsbilvägar. På andra cykelstigar upphörde underhållet, de sladdades inte längre.

– Men cykelstigarna fortsatte att användas. Jägare, renskötare, bärplockare med flera nyttjar dem än i dag, men cykelstigarna blir bara sämre och sämre.

I förstudien pekar Ivan Erikson på flera skäl till att rusta upp och bevara några av de delar av cykelstigar som ännu finns kvar i kommunen.

Dels för att cykelstigarna berättar om samhällets utveckling och historia och därför är en viktig del av ett kulturhistoriskt arv.

Dels för att några av cykelstigarna går genom vackra skogslandskap och är intressanta för natur- och friluftsintresserade ortsbor och turister.

– Det finns potential om man gör dem till upplevelseleder, säger Ivan.

Rusta upp

En sådan led skulle kunna skapas om man rustar upp cykelstigarna mellan Storsund och Lillsandberget och mellan Storsund och Pellobäckskojan som båda ligger vid sjön Storträsk i södra delen av Tjärnhedenområdet mellan Abborrträsk och Glommersträsk.

– Där vid Storsund finns en 99 meter lång cykelbro över sundet. Någon liknande cykelbro är inte känd. Om man restaurerar bron och cykelstigarna skapar man möjlighet att cykla genom ett fantastiskt fint landskap. Där finns också fiskemöjligheter där och Pellobäckskojan ligger vid ett litet naturreservat med urskog där det finns tretåig hackspett.

Ivan har i sin förstudie pekat ut ytterligare två cykelstigar som han anser bör rustas upp. Det är cykelstigarna mellan Grundträskliden och Mausjaur och mellan Tallbergskojan och Strömuddenvägen:

– Cykelstigen mellan Grundträskliden och Mausjaur är den i mitt tycke mest välbyggda och den går i ett vackert landskap med gammal skog. Cykelstigen mellan Tallbergskojan och Strömuddenvägen passerar genom Dötternåives naturreservat är också intressant.

Hitta finansiering

Att rusta upp de fyra cykelstigarna som pekas ut i förstudien skulle kosta totalt cirka 630 000 kronor och i huvudsak finansieras med externa medel ur något av de olika landsbygdsprogram som finns för projektstöd.

– Länsstyrelsen är intresserad och har finansierat förstudien. Jag hoppas att det går att hitta finansiering så att cykelstigarna kan rustas upp nästa år, 2015, säger Ivan Eriksson.

Fakta cykelstigar

Domänverket började under tidigt 1900-tal anlägga cykelstigarna på statens marker i norra Norrland i syfte att få en bättre bevakning och ett effektivare skogsbruk.

Cykelstigarna kom till genom beredskapsarbete eller som ”nödhjälpsarbete”. Betalningen var inte den bästa, i folkmun och i litteratur har cykelstigarna benämnts som ”svältsnören”.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!