I samband med sjukförsäkringsreformen 2008 så blev beviljandet av sjukersättningar mer restriktiv, men att regelverket blivit ännu hårdare bara de senaste åren stämmer inte enligt Nilsson.
– Det som varit tidigare är att vi inte haft tillräckligt med resurser att göra kvalificerade bedömningar i alla ärenden. Det är klart att det har märkts, men regelverket har inte förändrats.
Att Försäkringskassan skulle vara mindre tillgänglig för personliga möten håller hon inte heller med om.
– Vi har naturligtvis möten med läkare under ärendets gång när det handlar om vad kan vi göra, vad kan vi sätta in för rehabiliteringsåtgärder och liknande. Men just när det gäller bedömningen av rätten till ersättning så ska det framgå av underlaget. Vi kan inte utifrån någon muntlig beskrivning fatta besluten, säger Nilsson.
Men enligt läkaren så har de i ett ärende velat träffa någon från FK i ett år utan resultat?
– Så är det inte, nog gör vi det. Vi har till och med ganska många. Men däremot inte då vi kommunicerat om att rätten till sjukpenning inte finns. Det är ibland då läkarna vill träffa oss men i det beslutet måste det finnas ett underlag som styrker rätten till ersättning.
Hur ser du på exemplet med arbetsträning?
– Det är helt individuellt utifrån det enskilda fallet, så att dessa skulle vara identiska men få så olika svar det tror jag inte. I de här ärendena så är det samma försäkringsmedicinska rådgivare som vi konsulterar för att förstå det medicinska. Det är individuella bedömningar och exakt likadana ärenden ska bedömas exakt likadant, men sådana ärenden finns knappt.
Ser FK annorlunda på psykiska sjukdomar än fysiska?
– Jag håller inte med om det. Har man brutit benet så har man brutit benet, men har man brutit ihop psykiskt så finns det så många parametrar som spelar in. Det är mer komplicerat än ett brutit ben eftersom det finns ett väldigt stort spann bland de psykiska diagnoserna.
Hur stort inflytande har läkarintygen?
– Det är ju grunden för våra bedömningar. Vi ifrågasätter aldrig vad som står i intygen, det är ju det vi går på. Det har stor betydelse. Av alla som begär ersättning så är det ju 4–5 procent som inte har rätt till sjukpenning så de allra flesta får det ju, och till det är läkarintyget grunden.
Utövar Försäkringskassan ett myndighetsmissbruk mot svaga och utsatta människor?
– Jag upplever att det är precis tvärtom. De som behöver vår hjälp får det också.