På tisdagen berättades det om hbtq-personers utsatthet i samhället, och hur den bör motverkas. Det visas siffror från en undersökning där det står att 65 procent av de tillfrågade transpersonerna allvarligt övervägt att ta sitt liv och 27 procent har någon gång försökt. Bland homo- och bisexuella är siffrorna något lägre.
– Det är mest förekommande med självmordsförsök bland ungdomar mellan 15-19 år. Det säger något. De har vuxit upp i samhället där hbtq-personer är välkomna, men nej. Så är det inte ännu, säger Vierge Hård, verksam inom RFSL:s ungdomsförbund.
Bättre miljöer
Föreläsningen handlade mycket om hbtq i stort, men mycket fokus låg ändå på vikten av bättre miljöer inom skolan och tryggare mötesplatser som exempelvis ungdomsgårdar.
– Skolan går inte välja bort. Vi har skolplikt i Sverige. Även om man blir utsatt så måste man gå tillbaka, och är man då på en liten ort kanske det inte finns någon annan skola man kan byta till. Det finns inget val. Det här är ett jätteviktigt uppdrag, att elever ska ha tillgång till ett säkert lärande. Känner man sig otrygg i skolan är det också svårt att lära sig, så det får många konsekvenser. Rättigheter riskerar att bli en åsiktsfråga, men det är ju mänskliga rättigheter det handlar om, säger Henrik Karlsson, myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.
Men att det skulle vara skillnad på att vara hbtq-person i en storstad och i glesbygd stämmer inte riktigt menar föreläsarna. Den största skillnaden är snarare mellan olika skolor.
– Vi jobbar mycket med skolpersonal för vi vet att de kan göra så stor skillnad, säger Frida Darj.
Camilla Freedman, barn- och ungdomskulturchef i Arvidsjaurs kommun, har tidigare varit lärare inom kommunen och säger att det finns många som haft det tufft.
– Det var flera elever som flyttade härifrån just för att de blev så illa behandlade här, säger hon.