Bara en liten del av befolkningen i Tanzania har tillgång till elektricitet.
Maten lagas därför över öppen eld av de flesta. Men för att få ved måste träd huggas ned och nya träd planteras i regel inte. I Mwangadistriktet behövs skogen för att skydda regionens jordbruk från vårfloderna som rinner ned från Kilimanjaro.
Projektet som Arvidsjaurs kommun och Glommers miljöenergi AB är involverade i drivs av ICDL, internationellt centrum för lokal demokrati, och finansieras av Sida. Projektet syftar till att ersätta användningen av ved och träkol i storkök vid skolor och andra institutioner med gräsbriketter. Energigräspionjären Bo Lundmark, Glommers miljöenergi AB, upptäckte när han juni 2010 besökte Mwanga att det fanns en hel del torrt gräs som växte vilt och inte användes till något.
- Då föddes idé att använda gräset och göra briketter av det, säger Bo Lundmark.
Tack vare projektet invigdes för en tid sedan en anläggning för att tillverka briketter av gräs hos Mkombozikkollektivet i Kivolini. En liten anläggning, enkel att använda.
- Vi är inte där för att överföra teknik som de kanske inte har råd med, utan det ska vara hållbara lösningar. I den anläggning som invigdes nu krävs bara fem kilowattimmar el för att tillverka gräsbränsle som man får ut 200 kilowattimmar energi ur, säger Bo Lundmark.
"Försöksstation"
Projektet är inte över ännu.
- Nästa steg blir att försöka få igång en försöksstation för biobränsle. Det finns många andra sorters gräs som växer där, säger Bo Lundmark.
Mikael Reinholdsson på Arvidsjaurs kommuns tillväxtenhet berättar att man hoppas på att myndigheterna i Tanzania ska använda Mwanga som exempel för hela landet. Brikettanläggningen har redan gett eko.
- Vi vet att en rikstidning och en lokal tidning har skrivit om det här. Och jag tror att det kommer att ge mer, säger Mikael Reinholdsson.