Vad gör landstinget för att rekrytera läkare till vårdcentralen?
Hur påverkas ambulansverksamheten och Arvidsjaurs vårdcentrals ekonomi av den förändrade läkarjouren i Arjeplog?
Frågor som dessa dryftades under mötet.
På plats i panelen för att svara fanns landstingspolitikern JanÅge Mikalsen och kommunalrådet Jerry Johansson, vårdcentralchefen Agneta Björk, läkaren Anders Lagerlöf och sjuksköterskorna Harriet Grahn och Bosse Lundmark.
Förändringarna i Arjeplog innebär bland annat ett ökat tryck på ambulansen i Arvidsjaur. Harriet Grahn berättade att ambulanspersonalen utifrån statistik från tidigare år räknat ut att Arvidsjaursambulansen kommer att rulla ytterligare 4 500 mil per år och personalen får göra ytterligare 600-800 timmar i ambulansen.
Medicinsk risk
- Det är en medicinsk risk att bo i inlandet. Sedan är det politiska beslut som bestämmer hur stor risk det är att bo här jämfört vid kusten. Det är inte medicinskt tillfredsställande om en patient måste vänta en timme i hemmet innan ambulansen kommer, konstaterade läkaren Anders Lagerlöf.
JanÅge Mikalsen förklarade att förändringarna i Arjeplog inte har beslutats av politikerna utan av landstingsledningen. Han försvarade beslutet.
- Visst skulle man vilja att allt hade kunnat få vara som förr, men var ska man ta pengarna ifrån?
Få fasta läkare
Beträffande läkarrekryteringen berättade Agneta Björk att två personer hittills har svarat på den annons som vårdcentralen nu har ute och att två doktorer till hösten eventuellt kan vara på gång till
Arvidsjaur på vikariat.
- Det är svårare att rekrytera till vårdcentraler med få fasta läkare, förklarade hon.
Hon berättade också att det finns tankar på ett utbyte med Tyskland som på sikt kan få läkare till Norrbottens län. Något som Jerry Johansson bekräftade:
- Kontakter är tagna med landstingsrådet Kent Ögren och kanske kan vi göra ett Tysklandsprojekt.