Tanken att försöka få Lappstaden klassad som världsarv, ett kulturminne som är så värdefullt att det är en angelägenhet för hela mänskligheten och som vittnar om jordens och människans historia, slog Ivan Eriksson för flera år sedan.
- Jag läste om världsarv och insåg att Lappstaden fyller de krav som ställs på ett världsarv. Men det var inte förrän senare, när Gunnar Hedborg kom in i bilden, som saker började hända, säger Ivan Eriksson.
Delat världsarv
Gunnar Hedborg, som tidigare arbetat på länsstyrelsen som länsantikvarie och länsråd, tog upp frågan med riksantikvarie Inger Liliequist och fick tips av henne om en möjlig väg för att nå målet:
- Det blir svårt att få Lappstaden förklarad som ett nytt världsarv, men en väg att gå kan vara att utöka Gammelstads kyrkstad, att Lappstaden får bli ett komplement till det, säger Gunnar Hedborg.
- Ett delat världsarv skulle visa på hur både bondekulturen och samekulturen har använt sig av kyrkstäder, säger Ivan Eriksson.
Sameföreningens styrelse är positiv till planerna:
- Det skulle innebära ett lyft för Lappstaden och det skulle vara bra för hela vår kommun, säger Lars Stenberg, ordförande i Arvidsjaurs sameförening.
Internationell styrelse
Ivan Eriksson och Gunnar Hedborg har nu vänt sig till kommunen. I en skrivelse vill de att kommunen ska skicka en ansökan till länsstyrelsen med en begäran om att förklara Lappstaden i Arvidsjaur som en utvidgad del av världsarvet Gammelstad kyrkstad.
- Sedan ska det stötas och blötas. Jag tror att det måste upp i den internationella styrelsen för beslut, säger Gunnar Hedborg.
Vård om kulturen
Om Lappstaden får världsarvsstatus skulle det få stor betydelse.
- Det skulle väsentligt höja besöksantalet i Arvidsjaur och Lappstaden skulle bli mycket mer känd, säger Gunnar Hedborg.
- Tanken är att det också ska bli kringeffekter bland samerna, att vi tar vård om byggnaderna i Lappstaden och att vi tar vård om vår kultur. Ett problem i dag är att de unga samerna inte får kulturen med sig hemifrån, säger Ivan Eriksson.