Det är drygt ett år sedan Carl-Johan Olofsson utsågs till årets framtidschef på chefgalan i Stockholm.
– Aron Anderson var där och höll en föreläsning och så pratade jag och regementschefen med Aron om Försvarsmakten skulle kunna stötta något av hans kommande projekt, berättar Carl-Johan.
Sagt och gjort. I december förra året kom äventyraren Aron till Arvidsjaur för att genomgå en vinterutbildning med Vinterenhetens hypotermiexpert Tony Gustafsson.
– Och nu hörde Aron av sig i mitten av juni och undrade om vi kunde stötta det här projektet. Det var ju ingen tvekan och jag sa att antingen stöttar vi civilt om inte Försvarsmakten vill stötta det här, men det ville de ju självklart. Det är ett bra och värmande projekt att kunna stödja, säger Carl-Johan.
För tre år sedan gick Aron Anderson som första person i rullstol upp på Kebnekaise, och nu ville han hjälpa andra att uppnå samma dröm.
– Fyra personer mellan 16 och 22 år som tidigare har haft barncancer. I april hade Aron haft ett möte med den ena killen och då hade han sagt att han skulle också vilja ha som mål att bestiga Kebnekaise. Då tyckte Aron att sjävklart skulle han hjälpa att flytta den killens gränser och stödja i det, säger Carl-Johan.
Tillsammans med ytterligare ett befäl från jägarbataljonen, August Lundqvist, samt Gustafsson så begav de sig för ett par veckor sedan från Arvidsjaur mot Kebnekaise. Sammanlagt var de 20 personer.
– Vår uppgift har ju varit att stötta med bergssäkerhet, basläger, mat för några dygn ute i fält och koordinera helikoptertransporter, säger han.
Färden gick bra och det var en speciell upplevelse. Att se de fyra ungdomarna nå sitt mål, trots sina motgångar, var en stark upplevelse.
– Det var så starkt gjort och man förstår verkligen att ingenting är omöjligt. Att se dessa fyra tidigare barncancersjuka precis som Aron, flytta sina gränser framåt och ingenting är omöjligt fastän man varit sjuk och haft det tufft, så med vilja kan kan flytta gränserna framtå något enormt mycket. Aron framförallt är ju också en otrolig inspiratör som pushar på och det är så roligt att se.
Carl-Johan hade främst ansvar för killen som projektet startade genom, Johan Curman, och minnet av honom på klätterleden har etsat sig fast.
– Att se hur trött han var men ändå kämpade på. Han grät men tog sig ändå framåt. Dagen innan vi skulle upp på toppen så tänkte jag att det skulle bli väldigt svårt för honom, men man såg verkligen hur han flyttade fram sina gränser och det gick vägen. Det var en stor upplevelse att få vara med honom upp till toppen, att se hur stark han egentligen var.
Carl-Johan har varit uppe på Kebnekaise flera gånger, men tycker det är extra kul att ha en positiv anledning att göra det.
– Det här värmer också, särskilt som jag jobbat mycket med Herkulesolyckan så är det här kul, att kunna stödja ett sådant här riktigt värmande projekt. Det känns som om man gjort nytta för samhället och jobba med stort hjärta. Det är roligt att visa att Försvarsmakten kan göra sådant också. Det har varit både skratt, gråt och kramar. Det har verkligen varit jättefint.