Branden tog Roger och Kajsas minnen

Minnena av den omkomne sonen blev lågornas rov när parets villa i Strömbacka utanför Arvidsjaur började brinna. "Jag kände fullständig panik", säger Kajsa Bäckerstam.

När räddningstjänsten kom till platsen brann det kraftigt på nedervåningen. Trots stora räddningsinsatser kunde villan inte räddas. "Ingenting är en självklarhet längre. Man kan inte gå och hämta det man behöver, för man har ingenting. Det känns hopplöst", säger ägaren Roger Eriksson.

När räddningstjänsten kom till platsen brann det kraftigt på nedervåningen. Trots stora räddningsinsatser kunde villan inte räddas. "Ingenting är en självklarhet längre. Man kan inte gå och hämta det man behöver, för man har ingenting. Det känns hopplöst", säger ägaren Roger Eriksson.

Foto: Privat

Arvidsjaur2023-12-30 13:00

Den här artikeln publicerades första gången 1 oktober 2023.

Förra lördagen vid 14-tiden larmades räddningstjänsten i Arvidsjaur om en villabrand. Räddningstjänst från flera platser i inlandet anslöt för att bekämpa branden.


När branden startade var ingen hemma. Roger Eriksson och Kajsa Bäckerstam hade åkt cirka 20 minuter hemifrån för att låta gråhundstiken Edda springa i skogen.

– Efter att vi hade ätit lunch bestämde vi oss för att fara till skogen, till andra sidan sjön där vi har jaktmarker, säger Roger Eriksson och fortsätter:

– Vi hann köra ungefär halvvägs då telefonen ringde och det var en som sa: ”Huset erat brinner”.

undefined
Paret Roger Eriksson och Kajsa Bäckerstam var drygt 20 minuter hemifrån när de fick veta att det brann i villan. När PT pratar med paret beskriver de känslosamt sitt förstörda hem. "Det var ett fruktansvärt fint hus. En gammal kronojägarbostad med högt i tak, öppen spis och vedspis i köket."

Personen, som passerade villan med bil, stannade för att larma räddningstjänst när denne såg rök och lågor i ett fönster på nedervåningen. Även Roger larmade räddningstjänsten och fick veta att de var på väg. Paret vände tvärt och skyndade sig hem.

– Då brann det för fullt, berättar Roger och rösten stockar sig.

Det timrade huset byggdes i början av 1900-talet och har funnits i Rogers släkt i tre generationer. När Rogers pappa dog 2017 genomgick villan en renovering och sedan flyttade Kajsa och Roger in 2018 till huset där Roger vuxit upp.

Paret säger att man till en början hade uppfattningen om att villan kunde räddas.

– Jag kände fullständig panik. Jag hade min sons saker där som var mig väldigt kärt. Han omkom i en arbetsplatsolycka 2019, berättar Kajsa och fortsätter:

– Nu har jag ingenting av hans grejer kvar. Det är verkligen det jobbigaste, säger hon och kan inte hålla tillbaka gråten.

Både Kajsa och Roger vittnar om arv som nu försvunnit och som är omöjligt att återställa.

– Jag hade precis hämtat arvet från min pappa som gick bort året efter min son. Året därefter gick min mor bort och av henne har jag fått tavlor som målats av min morfar Kulo Green. All konst är borta, det är helt galet, säger Kajsa och Roger fyller i:

– Min pappa målade också så jag hade omkring 40 tavlor från honom på hela övervåningen. Man är förtvivlad och känner sig maktlös.

Just nu bor paret i ett hus som tillhör en granne. Efter den traumatiska händelsen säger paret att de har haft många som hört av sig för att erbjuda boende, kläder, saker och hjälp.

– Vi tackar ödmjukast alla som velat hjälpa till och de som har hjälpt till. Det är otroligt värdefullt för oss. Våra grannar ska ha en stor eloge som låter oss bo här, säger Kajsa.

– Man kan inte tacka dem nog för att de erbjudit oss detta, det är väldigt berörande.

Även en polispatrull var på plats under lördagen och initialt rubricerade polisen händelsen som en mordbrand. Det ärendet är nu nedlagt och man har ingen misstanke om brott. Enligt Aron Backman, utredningschef vid Piteåpolisen, misstänker man att det kan vara elfelsrelaterat.

undefined
Kvar på platsen finns bara murstock och plåttak. "Allt annat har brunnit upp."

När det var ett faktum att villan inte kunde räddas fokuserade räddningstjänst i stället på att skydda närliggande ladugård och garage. Den insatsen lyckades. 

Under den gångna veckan har både Roger och Kajsa varit på brandplatsen.

– Jag kan inte hålla mig därifrån. Man vill fara dit, det är inte roligt att se förödelsen men det är som att man dras dit och vill vara där, säger Roger.

– Man har ju stått där och tittat, funderat på om det här verkligen är sant. Man är i chock, man får inte riktigt in det men man ser ju vad man ser, fyller Kajsa i.                             

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!