Med den nya skolreformen som trädde i kraft under 2011, kom bland annat ett helt nytt betygssystem. Det sträcker sig i sex steg från A-F, där A-E står för godkända resultat, och där F innebär ej godkänt resultat. Innan jul hade alltså lite mindre än hälften av Arvidsjaurs niondeklassare icke godkänt i minst ett ämne. Illavarslande tyckte Carlsson.
– Min uppgift blev att signalera till politiken hur det såg ut, och det för att förbereda för att det eventuellt skulle komma att behövas extraår på högstadiet för en del elever, eller preparandår på gymnasiet. Något av det.
Och sedan dess har man kämpat på.
– Hela vägen in i kaklet, säger Leif Carlsson.
Man erbjöd exempelvis ferieskola under sportlovet där det blev bra uppslutning åtminstone de första dagarna.
– Och man ser hur eleverna kämpar för att klara av de nya, hårdare kraven, men det är tufft. Och det är nog det här vi kommer att få räkna med framöver att fler får svårare att klara av kraven under utsatt tid. Alla är ju olika, säger han.
Och problemen verkar vara störst inom matematiken, något som åttondeklassarna Wilma Persson, Clara Kristoffersson och Alva Lindgren styrker.
– Det är inte bara niorna som har problem med matten, det är likadant i åttan, säger Clara.
– Det är så många svåra formler att hålla reda på. Både i matten, kemin och fysiken, tycker Wilma.
Leif Carlsson ser att det börjar peka i rätt riktning, men tiden är knapp med skolavslutningen bara en månad bort.
– Vid avstämningen när halva vårterminen passerat, såg vi att fler når upp till kraven, men det finns fortfarande ett antal som kanske inte hinner innan sommarlovet. Med alla nationella prov som varit aktuella under nästan hela vårterminen ligger det ett högt tryck på eleverna redan som det är. Att dessutom lasta dem med känslor att de inte duger eller räcker till löser inga problem.
Enligt Carlsson kan det röra sig om ett tiotal elever som kan komma att erbjudas ett extraår på högstadiet, eller ges möjligheten till ett preparandår på gymnasiet.
En sjättedel av alla niondeklassare?
– Ja, kraven är ju högre nu än förr. Det gäller att inte göra det så dramatiskt bara. Vi har alla olika förutsättningar, och för att klara av kunskapskraven på gymnasiet kanske vi måste räkna med att det kommer att bli allt vanligare med ett tionde och elfte år i grundskolan. Vi är ju inte heller på något vis ensamma om de här problemen. Den senaste statistiken från Skolverket (läsåret 12/13, reds anm.) visar tvärt om att Arvidsjaur ligger över riksgenomsnittet i antal procent elever som uppnått målen i alla ämnen.