Stödet från landsbygdsprogrammet är som högst 9,7 miljoner, och får motsvara 70 % av de utgifter som ger rätt till stöd.
– Det innebär att 30 % måste komma från någon annan, och kommunen får inte vara medfinansiär. Det innebär att dessa 30 % måste ske i form av någon anslutningsavgift, vilket är haken. Så det kommer att krävas en anslutningsavgift, som politiken nu har fastställt till 18 000 exklusive moms, Det ska vara lika för hela kommunen vilket är en viktig del, säger Glen Eriksson, stadsnätsansvarig i Arvidsjaurs kommun.
Han säger att resan har varit lång. Ansökan som påbörjades 2015 har nu beviljats, men det har varit mycket arbete med regelverket.
– Ann Engberg la först grunden via en inventering för att se hur många som var intresserade och så vidare, och så har Ann Åberg hjälpt till att finslipa efter de nya reglerna och så har vi fått igenom ansökan, säger Eriksson.
Var fibersatsningen kommer att inledas vet man inte i dagsläget, och hur långt man hinner i år är möjligt att säga.
– Nu måste det skickas ut förfrågningar, tas in bindande anmälan och sådant. När vi får in bindande anmälningar vet vi bättre var vi kan börja någonstans. Det är ganska mycket administration kring de här bidragspengarna. Och pengarna är ju ett löfte förutsatt att vi uppfyller alla villkor, vilket kommer att granskas efteråt, säger han.
Förutom i byarna inom kommunen har också efterfrågan på snabbt nät ökat i tätorten. Den första etappen gällande bredband var mellan 2000-2007 och sedan dess har det inte funnits så mycket bidragspengar att söka.
– Man trodde väl egentligen att marknaden skulle lösa problemen och att de mobila nätverken skulle kunna lösa mycket, men så har det inte blivit. Behovet av kapacitet har gått snabbare än det mobila nätet har klarat av så det är ett hårt tryck även från tätorten. Det är generationsskiften i en del kvarter bland annat och då ökar kraven på nätet, så vi håller på med förberedelser inför att gå ut med förfrågningar även där.
Kommunalråd Lotta Åman (S) hoppas att utökat nät kan få positiva effekter för kommunen.
– Vi vill att folk ska flytta hit till vår kommun, men då gäller det att vi har infrastruktur för det också. Om människor exempelvis ska jobba på distans så krävs det fiber. Ur den aspekten är det också positivt eftersom det kan innebära inflyttning av distansarbetare ute i landsbygden. Och hela kommunen ska leva. Det känns väldigt viktigt. Människor väljer att välja bosätta sig utanför tätorten och det måste man få göra.