Renägare tillbakavisar kritik mot slakten
Renägaren Anders Ruth, Arvidsjaur, känner inte igen beskrivningen som djurrättsorganisationen WSPA målar upp av hur renar plågas i samband med transport och slakt.- Sådana där hittar ju fel i all djurhantering, säger han.
Djurrättsorganisationen WSAP Sverige kritiserar rennäringen för att stressa och plåga djuren. (Arkivbild)
Foto: Göran Westerlund
- Det här med nackstick, det brukar vi inte, det är ju förbjudet. Men man kan inte ta ansvar för alla människor, vi ansvarar väl egentligen bara för oss själva, säger Anders Ruth, som tillhör Östra Kikkejaurs sameby.
WSPA:s kritik gäller också att renarna märks genom att små flikar av ytterörat skärs bort utan bedövning. Denna typ av märkning är tillåten för ren, eftersom det inte finns någon annan märkning som fungerar.
- Renen känner egentligen inte av det. Man kan hellre se att renen känner något när man sätter slaktbrickor i öronen på dem än när man skär i öronen, säger Anders Ruth.
Godkända metoder
På renslakterierna används godkända avlivningsmetoder. Renarna besiktas levande, före slakt. Efteråt sker veterinärbesiktning av köttet.
- De lagar och förordningar som gäller för renslakt, de följs. Vi har övervakning och i den verksamhetsplan vi följer ingår inspektioner av bedövning och avlivning som sker löpande i slakterierna, säger Arja Kautto, enhetschef i region norr för Livsmedelsverkets enhet för köttkontroll.
Arja Kautto konstaterar att de flesta bilderna i WSPA:s video visar renskiljning. Den enda bilden i videon som har med Livsmedelsverkets område att göra är en kort sekvens där det står en person som arbetar med några djur i en avlivningsbox.
- Det som jag där såg var inget märkvärdigt, säger hon.
WSPA:s kritik handlar även om transporter av renarna. Renarna uppges bli både stressade och skadade när de transporteras.
Levebröd
Anders Ruth konstaterar att renarna är renägarnas levebröd:
- Vi lever av renarna, därför måste vi vara så skonsamma som möjligt med dem. Både när det gäller renarna som ska slaktas och renarna som ska leva vidare, livdjuren. När det gäller transporter försöker vi lasta och transportera renarna så skonsamt som möjligt. Naturligtvis är vi ju så försiktiga som möjligt eftersom renarna är den inkomst man har. Är renarna plågade när de kommer fram till slakteriet dömer veterinärerna ut dem. Vilket inte sker, säger han.
FAKTA Renslakt
När ett djur, oavsett art, ska slaktas ska det gå till på ett sätt som gör att djuret inte utsätts för onödigt lidande. När en ren ska slaktas måste den först bedövas med bultpistol eller kulvapen. Därefter kan den avlivas genom att avblodas.
Enligt Jordbruksverkets föreskrifter får transporttiden till ett renslakteri inte överstiga åtta timmar. Lastning får börjas först när alla renar har samlats och transportfordonen är klara.
Renar med stora hornkronor ska transporteras individuellt och hornen på sarvar som transporteras i grupp ska sågas av före transporten. Andra hornbärande renar ska grupperas efter hornstorlek.
Renar får inte transporteras under den tid de har basthorn, såvida det inte gäller kastrerade hanrenar.
Källa: Jordbruksverket
Enligt Jordbruksverkets föreskrifter får transporttiden till ett renslakteri inte överstiga åtta timmar. Lastning får börjas först när alla renar har samlats och transportfordonen är klara.
Renar med stora hornkronor ska transporteras individuellt och hornen på sarvar som transporteras i grupp ska sågas av före transporten. Andra hornbärande renar ska grupperas efter hornstorlek.
Renar får inte transporteras under den tid de har basthorn, såvida det inte gäller kastrerade hanrenar.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!