Jägare oroas över sophantering

Didrik Skarin är djupt oroad över dvärgbandmasken. Skyddsjägaren i Arvidsjaur talar ut om farorna med kommunens usla sophantering och skogens funna dödssmitta.- Nu kan jag knappt klappa min hund, säger han.

Skyddsjägaren och hundmänniskan Didrik Skarin håller efter räv på kommunens mark. Han är oroad över dvärgbandmasken som hittats i en räv i södra Sverige. Han vet inte hur utspridd smittan är. "Min frihet begränsas", säger han.

Skyddsjägaren och hundmänniskan Didrik Skarin håller efter räv på kommunens mark. Han är oroad över dvärgbandmasken som hittats i en räv i södra Sverige. Han vet inte hur utspridd smittan är. "Min frihet begränsas", säger han.

Foto:

ARVIDSJAUR 2011-02-22 06:00

Borderterriern Emir hoppar glatt upp och slickar mig i ansiktet. Vi är på soptippens område i Arvidsjaur och tidigare på morgonen har hunden skällt ut en räv från grytet.

Skyddsjägaren Didrik Skarin håller i den skjutna räven med skabbangripen svans, samtidigt som han stryker den på ryggen. Tidigare skulle han ha flått friska rävar och tagit rätt på dem hemma. Nu tänker han skicka dem till Statens veterinärmedicinska
anstalt, SVA.

Den dödliga dvärgbandmasken har redan förändrat hans liv.

- Jag kommer att sakna att gå ut i skogen och plocka bär. Äggen hamnar i skogen och får man i sig det i magen är det kört. Det sätter sig i levern.

Efter det att det första fyndet av denna parasit gjordes utanför
Uddevalla finns nu ett stort behov av att kartlägga den. I dagsläget vet ingen hur vanlig rävens dvärgbandmask är i Sverige.

Hårdare hundhållning
Rävjägaren berättar om vad som händer när dvärgbandmasken får fäste i Sverige. Han konstaterar att hundar kan bära rävsmittan och efter tungkyssen med grythunden växer mitt illamående.

- Jag påverkas som hundmänniska. Inga pussar, hårdare hundhållning och avmaskning en gång i månaden, säger Didrik Skarin.

Han är en av tre skyddsjägare i Arvidsjaurs kommun. Det är till honom polisen ringer om aggressiva älgkor sprider skräck, eller om skadade djur plågas inom
samhället.

I dag vittjar han sina konstgjorda rävgryt på soptippsområdet i Arvidsjaur. Det två hektar stora oinhägnade viltparadisets mittpunkt är mellanlagringen av hushållssopor. 100-tals kråkfåglar, rävar och andra djur kalasar på de öppet dumpade plastpåsarna.

När vi stannar där svartnar himlen av kraxande korpar.

"Måste göra något"
Didrik berättar att djuren har spridit ut sopor inom ett 10 hektar stort område och att nedskräpningen är förfärlig.

- Kommunen måste göra något åt förvaringen. Har vi fått in dvärgbandmasken är det ännu mer allvarligt.

Tillsammans med en öppen slaktgrop med renkadaver blir soptippen en samlingsplats för både friska och sjuka djur. Enligt honom kan det dröja innan kommunen fyller igen slakthögen.

- Fyll igen slaktgropen och håll soporna instängda, säger han.

Istället för att lösa problemet har kommunen, förutom skyddsjägarna, beviljat sju personer tillstånd att jaga på soptippsområdet.

Enligt viltrapporterna de lämnade in för 2010 sköts 758 korpar, 112 skator, 301 kråkor samt 84 måsfåglar, 32 rävar och 12 råttor.

- De löser inte problemet
genom att släppa in fler jägare. Det är farligt. Jag har backat av säkerhetsskäl.

Unik fauna
Det finns inga ordningsföreskrifter för det lilla området och flera gånger har det smällt utan att någon jägare synts till. Didrik Skarins apporterande hundar har även hittat skadeskjutna fåglar.

- Jag har inget emot att folk
jagar, men det måste vara struktur. Min älgjaktledare skulle aldrig tillåta det här.

Han vill värna om soptippens unika fauna.

- Soptippsområdet är rena
Noaks ark. Det finns utter, bisam, bäver och rådjur. I fjol såg jag havsörn och kungsörn. Det finns även gott om smittspridande räv och tidigare misstanke av spår efter
ovälkomna mårdhundar.

- Det är upp till oss jägare att hålla efter räv.

FAKTA Dvärgbandmask (Echinococcus multilocularis)

Rödräven är huvudvärd för parasiten, men bland annat hund, katt, varg och fjällräv kan sprida den.

Huvudvärdarna smittas genom att äta upp inälvorna från en smittad smågnagare (mellanvärd). Huvudvärdarna blir inte sjuka av att få i sig parasitägg, men kan föra smittan vidare genom avföring.

Människan kan bli mellanvärd genom att få i sig mikroskopiskt små maskägg som kan finnas på bär och grönsaker eller i pälsen hos en huvudvärd.

Parasiten utvecklas i levern och upptäcks ofta först efter flera år. Drabbade människor måste ofta genomgå levertransplantation och livslång behandling för att inte avlida av parasitinfektionen.

Rävens dvärgbandmask finns framför allt i centrala Europas bergstrakter, men har spridits över stora delar av Europa. Förekomsten har ökat under senare år och hittades i Sverige i februari.

Parasitäggen är mycket motståndskraftiga. De tål mycket mer än vanlig frysboxtemperatur och kan alltså övervintra i markerna och fortfarande vara smittfarliga för smågnagare och människa under lång tid.

Hundar kan bli fria från parasiten genom avmaskning.

Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt
FAKTA Rävar samlas in i södra Sverige

I ett samarbete mellan Statens Veterinärmedicinska Anstalt, SVA, och Svenska Jägareförbundet organiseras nu ett systematiskt insamlande av rävar från fyra län: Västra Götaland, Halland, Skåne och Blekinge. Detta för att kartlägga utbredningen av rävens dvärgbandmask efter att smittan påträffades i Uddevalla.

SVA har tillsammans med Jordbruksverket dragit igång en undersökning på hundar och planerar också för en insamling av gnagare. När myndigheterna har en bättre bild över utbredningen av smittan kommer eventuella åtgärder att diskuteras.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om