Arne Lundh, Olle Drugge, Alex Porsetun, Kenneth Lestander, Lennart Hermansson, Kurt Granberg, Christian Westerlund, Nils Eklund, Karl-Erik Persson, Arnold Granström och nu senast Björn Lundberg.
Alla är polismän, födda på 40-talet, som tjänstgjort i Arvidsjaur och droppat av en efter en på grund av flytt eller pension.
Den siste i raden, Björn Lundberg, gjorde i fredags sin sista arbetsdag innan pensionärslivet nu väntar runt hörnet.
Ovant
- Visst kommer det att kännas lite ovant i början att inte behöva jobba. Men vad man hört så finns det ju ingen folkgrupp som har så ont om tid och har så många järn i elden som just pensionärer, så förhoppningsvis blir det så för mig också, säger han med ett leende.
Tjappsåivesonen Björn Lundberg kan se tillbaka på en poliskarriär som varat i nästan 42 år. De första åren som färdigutbildad polis jobbade han i Stockholms city. Innan flytten från huvudstaden till hemlänet 1976 hann han också med att verka något år som trafikpolis i Stockholms län.
Ständig flyttkarusell
Efter en tids arbete i dåvarande länstrafikgruppen, med bas i Luleå, flyttade Björn Lundberg 1981 tillbaka till sin födelsekommun för att påbörja sitt långvariga polisarbete i Arvidsjaur.
- Jag har fått uppleva många trevliga polisår med jättebra sammanhållning inom kåren, säger Lundberg som under sin karriär hunnit vara med om många flyttar mellan olika lokaler innan stationen sommaren 1998 förlades till den nuvarande adressen invid kyrkogården.
Sjukt polishus
- När jag började 1981 fanns polisstationen på Nygatan i det hus där i dag Sveriges Radio och Sveaskog huserar. Året efter flyttade vi till det då nybyggda polishuset på Storgatan vilket dock inte blev den "hit" som vi alla hoppades på grund av de omfattande ventilationsbekymmer och fuktskador som gjorde att många av oss som vistades i lokalen fick problem med andning och krånglande luftvägar, minns Björn.
- Allt det där blev mycket omtalat och omskrivet och det hela slutade med att byggnaden så småningom klassades som ett "sjukt hus" och både vi och Skatteverket, som också hade sina kontor där, tvingades flytta ut.
Polisens ansikte utåt
Efter utrymningen fortsatte flyttkarusellen med att polisstationen en tid förlades till gamla Teliahuset. Man hann också vara förlagd en tid i taxis nuvarande lokal på Domängatan innan den slutliga lösningen blev att Arvidsjauspolisen övertog dagcenters tidigare lokaler. Det var 1998.
- Jag tillhörde dem som i början var skeptisk till att stationen förlas till utkanten av samhället, medger Björn Lundberg som i efterhand konstaterar att det fungerat alldeles utmärkt att ha stationen där.
Björn Lundberg blev ganska tidigt fackligt aktiv. Först som lokalt polisombud i Arvidsjaur och sedan också på länsnivå. Efter att ha varit både sekreterare och vice ordförande blev han så småningom poliskårens ansikte utåt efter att ha blivit vald till ordförande för Polisförbundet i Norrbotten.
- Jag har faktiskt jobbat fackligt på heltid de senaste nio åren och har under nästan hela den tidsperioden också suttit med i förbundsstyrelsen, klargör han.
Fackligt aktiv
Lundberg säger att han aldrig haft anledning att ångra sitt yrkesval, även om han håller med dem som menar att lönenivån inte är tillfredsställande.
- Visst får man som polis uppleva många både tragiska och tråkiga händelser. Men den finns också en hel del glädjestunder att minnas. Som exempelvis när vi för några år sedan efter mera än ett dygns sökande hittade en bortsprungen hjortronplockare. Den glädje och tacksamhet den gamle mannen uppvisade när vi fann honom går aldrig att glömma, säger han.
Gillar inte centraliseringen
Björn Lundberg är inte odelat positiv till den trend som blivit verklighet inom polisen på senare år som innebär att mycket av verksamheten centraliseras till Luleå.
- Jag tycker inte det är bra. Min uppfattning är att det alltid ska finnas poliser så nära medborgarna som möjligt, säger Björn som i det sammanhanget berättar att det i dag finns 12 polistjänster i Arvidsjaur. Att jämföra med hur det såg ut en under en tid på 80-talet då Arvidsjaur var en egen polismyndighet. Då fanns 22 poliser plus en polismästare i form av Bengt Enander.
Friluftsliv och golf
För Björn Lundberg väntar nu det glada pensionärslivet som han inte tror kommer att innehålla några fritidsproblem.
- Jag ska ägna mig åt saker som jag inte hunnit med så mycket på senare år, som jakt och fiske bland annat. Vidare så har jag ju huset att pyssla med plus att jag förstås kommer att ha mera tid att spela golf än tidigare, avrundar han.
Slutligen kan nämnas att den som tar över ordföranderollen för länets polisförbund i stället för Björn Lundberg är en Kalixpolis vid namn Torgny Olofsson.