Axel Pihl, projektledare på Cykelfrämjandet, har sammanställt analysen efter sommarens cykelworkshop i Piteå. "Beläggningen och korsningspunkter är de stora bristerna", säger han. (Arkivbild)
I somras genomförde Cykelfrämjandet en cykelworkshop längs Ankarskataleden och delar av Djupviksleden för att undersöka cykelinfrastrukturen. Nu har analysen sammanställts i en rapport. Enligt Axel Pihl, projektledare på Cykelfrämjandet, är beläggningens kvalitet och korsningspunkter de stora bristerna, men han tar också upp att det på vissa ställen är smala cykelbanor och att gående och cyklande separeras på ganska få ställen.
– De här bristerna gör ju att färre människor vill och vågar cykla. Det leder i sin tur till sämre folkhälsa och ökar användingen av fossila bränslen, säger Axel Pihl.
Men han påpekar också att brister i underhåll och korsningar inte är något unikt för Piteå.
– Cykelinfrastrukturen är mer eller mindre eftersatt i hela Sverige.
Analysen visar bland annat att det längs med cykelstråket finns flera platser med sprickor och hål i asfalten. Enligt Micael Kemi finns sträckan med i kommunens underhållsplan som kommer att åtgärdas under maj–juni 2022.
– Det är längsgående sprickor i asfalten och de kommer vi att täta med kallasfalt tills en permanent åtgärd utförs 2022, säger han.
I tunneln under Fårövägen ska beläggningen bytas.
Beläggningen i tunneln under Fårövägen ska bytas under 2022, enligt Micael Kemi, gatuchef i Piteå kommun.
"Det är jättebra att vi får sådana inventeringar och även att det kommer in synpunkter från allmänheten", säger Micael Kemi, gatuchef i Piteå kommun. (Arkivbild)
Micael Kemi tycker att rapporten visar på förbättringsområden vad gäller underhåll, den strategiska biten och även utformningen av gång- och cykelvägnätet.
– Det är jättebra att vi får sådana inventeringar och även att det kommer in synpunkter från allmänheten. Vi behöver hjälp av allmänheten att se fel och brister ute på gång- och cykelvägnätet, säger han.
Axel Pihl anser att det finns stor potential att få fler att cykla med tanke på de korta avstånden som finns i Piteås tätort. Han rekommenderar kommunen bland annat att satsa mer på drift och underhåll, att se över utformningskriterierna för korsningar och cykelbanor generellt och att delta i en cykelundersökning för att se vad invånarna tycker om cykelvägnätet.
Frida Pettersson, trafikplanerare på Piteå kommun, är tacksam över att Cykelfrämjandet tagit fram rapporten. Hon ser det som ett bra underlag.
– Vi har ingen handlingsplan exakt vad vi ska göra än, men vi har tagit del av synpunkterna och förslagen och vi ska försöka arbeta utifrån det framöver också, bland annat på underhåll och utformningen av korsningar, säger hon.