Piteås cykelbanor undersöktes av Cykelfrämjandet

Cykelfrämjandet undersöker cykelinfrastrukturen i olika kommuner och däribland Piteå. "Målet är att kunna bidra till förbättringar som gör det enklare och säkrare att cykla", säger Axel Pihl, projektledare på Cykelfrämjandet.

Under onsdagen genomfördes en cyklande workshop längs Ankarskataleden och delar av Djupviksleden. I täten cyklar Axel Pihl och Anders Mellberg.

Under onsdagen genomfördes en cyklande workshop längs Ankarskataleden och delar av Djupviksleden. I täten cyklar Axel Pihl och Anders Mellberg.

Foto: Jennifer Sjödin

Piteå2021-06-17 07:00

Cykelfrämjandet har tagit fram en handbok som är tänkt att vara ett stöd till de som vill granska cykelbanorna i sin kommun. Axel Pihl säger att det är lite som en kvalitetskontroll och i handboken finns det en checklista på några viktiga aspekter när det kommer till cykelinfrastruktur. Handboken är tidigare testad i Varberg och i Mark.

– Det finns en tanke att försöka få till en dialog mellan de som cyklar i en kommun och de som planerar och beslutar om cykelinfrastrukturen, säger Axel Pihl.

undefined
"Målet är att kunna bidra till förbättringar som gör det enklare och säkrare att cykla", säger Axel Pihl, projektledare på Cykelfrämjandet.

Under workshopen på onsdagen undersöktes bland annat Ankarskataleden och delar av Djupviksleden. Deltagarna stannade vid ställen där det fanns brister, bra saker och där de diskuterade varför det ser ut som det gör och möjliga åtgärder.

Generellt sett är korsningspunkter en brist i många kommuner, enligt Axel Pihl.

– De påverkar framkomligheten och säkerheten väldigt mycket. Det är inte där de flesta olyckor sker, men de allvarligaste, säger han.

undefined
Deltagarna stannade vid ställen där det fanns brister, bra saker och där de diskuterade varför det ser ut som det gör och möjliga åtgärder.
undefined
Här diskuterar man överfarten vid Fåröbron. Anders Mellberg, i blått, är en aktiv cyklist och deltog i onsdagens workshop.

Axel Pihl säger att målet är att bidra till lösningar som gör det enklare och tryggare att cykla. 

– Om vi kommer fram till att det finns brister i hur korsningar är utformade är tanken framför allt att man tar med sig det i framtiden och funderar om det finns bättre alternativ när man ska göra nya korsningar, säger han.

Från Piteå kommuns håll deltog Mathias Keisu, trafikplanerare, och Jonas Lindberg, vice ordförande för samhällsbyggnadsnämnden. De är positiva till projektet.

– Det är väldigt positivt att Piteå får vara med som en av få kommuner, säger Mathias Keisu.

undefined
Från Piteå kommuns håll deltog Jonas Lindberg, vice ordförande för samhällsbyggnadsnämnden, och Mathias Keisu, trafikplanerare. De är positiva till projektet.

Enligt honom arbetar Piteå kommun bland annat med att se över vägvisningen för gång- och cykelvägar för att folk ska ha en förståelse för var man ska cykla, hur långt det är och för att höja statusen för just gång och cykel.

– Vi vill gärna att man ska upptäcka mer hållbara ressätt och gång och cykel är bra både ur hälsosynpunkt och miljösynpunkt. Många av de resor som görs i Piteå är korta, säger Mathias Keisu.

Jonas Lindberg tror att workshopen kan resultera i förändringar.

– Framför allt tror jag att om vi får ett nytt sätt att se på det blir vi bättre att förstå de problem som finns. Det viktigaste är att se hur det går till på andra ställen och att man kan lära av varandra, säger han.

Cykelfrämjandet genomförde en workshop i Piteå under onsdagen för att se hur Ankarskataleden och delar av Djupviksleden ser ut.
Cykelfrämjandet genomförde en workshop i Piteå under onsdagen för att se hur Ankarskataleden och delar av Djupviksleden ser ut.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!