"Vi är inte ute efter ersättning, det vi vill är att Pireva säkrar upp stranden även hos oss i samband med att de gör det vid reningsverket", säger fastighetsägaren Lotta Agaton.
Lotta Agatons föräldrar byggde boningshuset intill Piteälvens strand i Arnemark på 60-talet. Då var reningsverket ännu inte uppfört.
– Det har under alla dessa år aldrig varit problem med ras vid stranden förrän det för några år sedan rasade vid reningsverket och hela stranden nedanför fastigheten skalades av längs älven, berättar Lotta Agaton.
Pireva har beviljats tillstånd för att anlägga ett erosionsskydd vid reningsverket för att undvika framtida ras vid strandkanten. Familjen har krävt att Pireva i samband med detta även erosionsskyddar stranden vid deras fastighet.
– Det är ju utloppsvatten från reningsverket som är orsaken till att det rasat, säger Lotta Agaton.
Pirevas uppfattning är dock att reningsverkets flöde bara utgör "en ytterst liten bråkdel" av älvens flöde och att det inte är orsak till eroderingen. Mark- och miljödomstolen bedömer också att den största anledningen till raset längs stranden är Piteälvens höga och varierande flöden.
– Men om det vore så borde det ju ha rasat även på andra ställen. På vår sida älven är det bara vid reningsverket och hos oss det har rasat, det kan inte vara en slump, menar Lotta Agaton som för en tid sedan tog över fastigheten från sin far, Rickard Lundberg, och då även den pågående tvisten med det kommunala bolaget.
Lotta Agaton oroas över hur Pirevas planerade erosionsskydd vid reningsverket kan komma att påverka strandkanten hos familjen.
– Om man bygger ett erosionsskydd vid reningsverket vet vi inte hur det kommer att påverka vattenflödena, man vet inte vad som händer hos oss, vår tomt ligger ju bara tio meter nedströms, säger Lotta Agaton.
"Det är ju utloppsvatten från reningsverket som är orsaken till att det rasat", säger Lotta Agaton.
En farhåga som domstolen verkar dela eftersom den i villkoren skriver att erosionsskyddet ska anläggas så att det både uppströms och nedströms ansluter till strandkanterna på ett avsmalnande sätt "för att inte förvärra situationen för grannfastigheterna".
Domstolen skriver även att om en oförutsedd skada skulle uppstå tillföljd av åtgärderna så kan den skadelidande inom fem år efter byggtiden begära ersättning.
Ger inte det en viss trygghet?
– Vi vill inte ha ersättning eller skadestånd, vi vill bara att stranden säkras upp även hos oss så att det inte rasar mer, säger Lotta Agaton som avser att överklaga domen till mark- och miljööverdomstolen.