Vägarna till Miekak är outgrundliga. Nuvarande stugvärden Göran Lemon från Söderhamn har tillbringat sex säsonger på Miekak fiskecamp. Hans första besök var för att besöka sin son som studerade sportfisketurism och gjorde sin praktik på campen.
För fem år sedan träffade jag Thomas Wennberg från Idre som besökt Miekak varje sommar i 20 år. Han sade sig ha blivit mer eller mindre lurad dit av en kompis. Han sa också några ord som egentligen säger allt. Han sa: ”Miekak är som en sjukdom som man inte kan vara utan”.
Solceller
De verkliga vägarna till Miekak är skoterlederna vintertid och luftvägen med helikopter sommartid.
Tiden går, det är faktiskt 45 år sedan dåvarande Turistflygs ägare David Sundström, Per-Axel Andersson och Per Dahlberg kunde ta emot de första gästerna i fiskecampen. Det mesta är sig likt. Största skillnaden är vad gäller boendet att det finns lyse tack vare solceller.
Göran Lemon försökte sig på både jakt och fiske när han besökte Miekak och sin praktiserande son. Han trivdes och sa till arrendatorn Rolf Sundberg på Heliflyg; ”Behöver du hjälp på anläggningen, hör av dig.”
– Och på den vägen är det, säger Göran som sköter anläggningen för sjätte säsongen, nu med sambon Catharina Svedjevik vid sin sida.
Via satellit
Stugvärdsjobbet gör att det egna fisket och den egna jakten blir försummad. Det är något att göra hela tiden. Tömma dasstunnor, bära vatten till nya gäster, sladda skoterleder i stugbyn, skriva ut fiskekort. Äta, sova och så vidare.
Egentligen har vi allt här, utom tv, mobiltelefon och färska grönsaker, säger Catharina som också kan sakna den övriga familjen emellanåt.
Kommunikation sker över internet via satellit, så även telefon.
– Men vi kan inte ha igång den hela dagen, strömmen från solcellerna räcker inte, säger hon.
Stor skillnad
Vintersejouren i Miekak sträcker sig över två månader.
– Det är alltid häftigt att komma hem och få gå på en toalett och spola, och tvätta händerna. Här i Miekak är det utedass som gäller, säger Catharina.
Beträffande gästerna så är det skillnad på sommar och vinter.
– Vintertid är det mest gäster från Norrbotten och Västerbotten. På sommar kommer gästerna från södra Sverige och övriga Europa.
På vintern åker gästerna ut på morgonen för att jaga eller fiska och kommer tillbaks på eftermiddagen/kvällen. På sommaren sover folket på dagen och fiskar på natten, säger Göran.
Påskledigt
Vintertid tenderar antalet gäster att öka. Under första halvan av mars månad har de 21 stugorna varit i stort sett fullbokade. När ripjakten slutar den 15 mars sker en liten nedgång och till påsk brukar det alltid finnas någon stuga ledig.
Rolf Sundberg som driver anläggningen säger att ökningen av vintergäster ligger på 20-30 procent och han tror att det har att göra med att fisket blivit så mycket bättre.
– Decimeringsfisket på tusenbröder vi gjorde slog väl ut, konstaterar han.
Vintersäsongen räcker till och med första maj-helgen. Sommarsäsongen startar den 1 juli och pågår till dess de sista ripjägarna lämnar anläggningen, vanligtvis i mitten av september.