Hösten 2019 liknar inte många andra höstar när budgeten ska klubbas. Nytt för kommande budgetperiod 2020-2022, är nämligen den nya resursfördelningsmodellen, även kallad prislappsmodellen, som ska införas vid årsskiftet. Den går kortfattat ut på att istället för att göra som man tidigare gjort - att budgetera efter tidigare års utfall och lägga på en del för löneökningar och annat, får man via SKL ett rikssnitt på vad exempelvis en gymnasieelev bör kosta, och budgeterar efter det. 

Ekonomichefen Nina Lestander välkomnar det nya sättet att arbeta, och menar att det gör det väldigt tydligt var det drar iväg i kostnader. 

– Gymnasieskolan är ett sånt exempel. Utbildning och kultur har svårt att komma inom ramen, det är också delvis därför vi inte kunnat ta beslut om internbudgeten idag på kommunstyrelsen. Det och att vi ännu inte fått svar från regeringen hur det blir med kostnadsutjämningssystemet, om det kommer några extra pengar till oss eller inte. Och i så fall när, säger Lestander.

Utbildning och kulturs internbudgetförslag, per den 3 oktober, diffade 7,8 miljoner kronor från ramarna som kommunfullmäktige (KF) slog fast i juni månad. Det trots att KF redan skjutit till 6,1 miljoner kronor ur en prioriteringspott.

– Vi jobbar intensivt med frågorna, men det är inget som är gjort i en handvändning. Jag har svårt att se att vi ska lyckas ta oss inom ramen under ett år, men vi gör naturligtvis så gott vi bara kan. Det är också viktigt att göra långsiktiga planer med delmål. En av de mer långsiktiga målen är att skapa ett gymnasieförbund med Region 10-gruppen, där vi tillsammans hjälps åt med problemen som vi har gemensamt, säger Fredrik Wetsterlund, utbildnings- och kulturchef.

Hur hittar man 7,8 miljoner kronor i skolan egentligen? 

– Jag kan inte säga så mycket om vilka förslag vi specifikt tittar på innan det finns färdiga beslut i budgetberedningen. Men det handlar om att gå igenom sin verksamhet, hur vi organiserar oss och hur vi utnyttjar fastigheter.

Elevhemmet är ingen lagstadgad verksamhet?

– Vi tittar naturligtvis på det. Om det går bedriva verksamheten i annan form, kanske annan lokal. 

Har vi en gymnasieskola om fem år?

– Det tror jag definitivt. En av utgångspunkterna med att bilda ett gymnasieförbund är just att alla kommuner som idag har gymnasieutbildning ska fortsätta ha det. Men att alla skolor kanske inte ska erbjuda samma program.