Greger Hörnberg ställde den på något sätt retoriska frågan och bad publiken att fundera över olika perspektiv. Vad säger dagens spår om tio år, om 100 år eller om 1 000 år?
–Vilka effekter kommer nedskräpning, vägbyggen, gruvdrift, skoterleder, terrängkörning och vandringsleder att ha om 1 000 år?, undrade Hörnberg.
Lokalklimat
Dessförinnan gick han kort igenom hur berggrunden bildats och om vad som hänt de senaste 900 miljoner åren. Greger Hörnberg berättade sedan om vikingatida året-runt-bosättningar i fjällen, som på 100 år gjort områden avskogade och gett ett förändrat lokalklimat. Silvermuseets forskning med att elda björkved i en kåta i fjällmiljö har gett vägledning till slutsatsen.
Gruvbrytning
Han tog också gruvbrytningen i Nasafjäll som exempel på sådant som sätter spår för lång tid framöver.
–Vid Sädvajaure avverkades all tall på ett 4 000–5 000 hektar stort område, för smälthyttan i Silbojokk skulle kunna eldas. Det satte också sina spår.
Greger Hörnberg tipsade också om utflyktsmål, exempelvis då fjället Avvuatjåhkå (som ingick i fjolårets upplaga av Top of Arjeplog).
–Vill man grotta ner sig i naturen ska man gå rakt upp, sa han och beskrev lyriskt både berggrund och växtlighet.
Jubileumsår
–Här finns en fantastisk frodighet och inom tio meters radie kan man hitta olika berggrunder och därmed också en mängd olika växter. Bergväggen lutar i syd-sydväst och ger ett lokalklimat som heter duga. På hösten växer örterna i huvudhöjd.
Föreläsningen ingick i Silvermuseets jubileumsår. Det är 50 är sedan Silvermuseet invigdes.