- Målet med byggnadsminnen är att behålla kulturhistoriska värden. Underhåll ska göras i traditionell stil, och man får inte riva eller flytta byggnader härifrån, berättar Agneta Engström, länsstyrelsens byggnadsantikvarie.
Tillsammans med Jennie Sjöholm från Norrbottens museum, representanter för Lappstadskommitten och ett par ägare till kåtor och härbren besiktade Agneta Engström Lappstaden under fredagen.
Råd och tips
Eventuella påpekanden meddelas till kåtans/härbrets ägare, som också kan få råd och tips om hur underhåll och reparationer kan utföras på lämpligt sätt.- Man kan behöva tänka två gånger innan man gör något, säger Jennie Sjöholm.
För Nils Lundström är det viktigt att det härbre som han köpt av sin morbror hålls i bra skick. Härbret byggdes 1866, och är noga underhållet.
- Det hade blivit mellanrum mellan plankorna i dörren, så jag skulle ordna en ny dörr, berättar han.
Nils Lundström köpte spontat virke och byggde en ny dörr. Men ångrade sig snabbt.
- Jag såg direkt att den dörren skulle förstöra hela härbrets utseende, så jag tog bort den.
Nu sitter den ursprungliga dörren på plats igen. Med en masonitskiva på insidan.
Privat ägo
Varje kåta och härbre som finns i Lappstaden är i privat ägo. Vissa byggnader har fler delägare, andra färre. Underhållet av byggnaderna och engagemanget för Lappstaden varierar naturligtvis, men generellt sett är byggnaderna i bra skick.- Det finns en del problem med tak och grundsättningar, konstaterar Agneta Engström.
Ett påpekande kommer också att riktas mot att tryckimpregnerat virke använts vid reparation/underhåll av en kåta.
- Att ha en kåta eller ett härbre i Lappstaden är förenat med både stolthet och ansvar, menar Ingvar Larsson.