En räddningsledare och fyra brandmän, det är vad Arvidsjaurs räddningstjänst har att röra sig med – oavsett dignitet av olycka eller brand, om inte frivilliga ställer upp och kommer för att hjälpa till. Precis som det föreslås ska bli i Arjeplogs kommun som är mer än dubbelt så stor till ytan. Martin Nilsson har arbetat som deltidsbrandman i mer än 20 år och har sett förändringen i Arvidsjaur.
– Det är en betungande arbetsmiljö vi tampas med. Vi kan aldrig räkna med att kunna utföra en hel insats på de personer vi är i styrkan i dag. Nu allra senast vid branden i Arvidsjaur i lördags fick jag själv köra tankbilen för att jag förstod att den skulle behövas. Samtidigt ska jag som räddningsledare sköta kommunikationen via radion med bland annat SOS Alarm. Det är inte hållbart.
Nilsson säger att det alltid saknas folk när olyckan är framme.
– Det blir så mycket att hålla reda på på en olycksplats. Det behöver inte vara mer än en person i en singelolycka, är inte ambulans och polis där samtidigt som oss är det vi som har ansvaret.
Han återgår till branden i Arvidsjaur och berättar att hans första tanke när han kom till adressen där det brann var ”det här går åt helvetet”.
– Då har vi möjlighet att skicka ut ett totallarm, det når alla brandmän i kommunen, även dem som inte har jour den veckan. Sju kom lyckligtvis till vår undsättning, och det är tack vare den förstärkningen som byggnaden står kvar där den är i dag.
Men det är inget man kan räkna med?
– Nej, det kan ju lika gärna inte komma en enda gubbe. Det beror ju alldeles på vad de gör den dagen.
Martin Nilsson oroas för hur det ska bli om man drar ned på Arjeplogs styrkor också.
– Det blir en försvagning för hela inlandet, inte bara Arjeplog. Vi är tre kommuner som samarbetar och hjälps åt över kommungränserna: Sorsele, Arvidsjaur och Arjeplog. Det här kommer att märkas.