Vattenkraft mot fiskeintressen
Vattenkraftverk i Arjeplogsströmmarna. Eller inte. Det är frågan. Under två dagar har miljödomstolen hållit förhandlingar i Arjeplog. Förhandlingar som inneburit långa diskussioner om bland annat fiskebestånd och sportfiske.
Christer Borg anser att ett vattenkraftverk i Arjeplogsströmmarna skulle ge för litet tillskott, för att det skulle vara värt skadan.
Foto: Jenny Karlsén
Platsen för detta skulle vara mellan sjöarna Sälla och Tjårvesjåkkå. På måndagen gjorde domstolen syn vid Sälla, Bjäckas och Vaukaströmmarna. Under förhandlingarna mötte Allmänningen stort motstånd från flera håll, inte minst från Fiskeriverket.
- Regleringen av Hornavan har redan medfört en skada på beståndet och det sätts ut mängder av öring som kompensation. Ett vattenkraftverk skulle innebära ett minskat vattenflöde i strömmarna och sannolikt påverka öringbeståndet betydligt på längre sikt, sade Ingemar Perä, fiskeribiolog.
"Högre tappningen"
Fiskeriverket har undersökt strömmarna med hjälp av elfiske, då man med en svag ström i vattnet lockar till sig fisken, som sedan bedövas. Den undersöks och sätts sedan tillbaka i vattnet.
- De senaste åren har fisktätheten ökat. Vi drar slutsatsen att det beror på den väsentligt högre tappningen av vatten som har varit, menade Ingemar Perä.
Allmänningen bemötte dock påståendena med skepsis.
- Man kan bara spekulera i vad ökningen beror på. Och man kan inte heller fastställa att vattenkraftverket skulle ha någon inverkan på reproduktionen av fisk. De här uppgifterna har ingen vetenskaplig grund, replikerade Walter Johansson, från Arjeplogs skogsallmänning.
Ett annat hett diskussionsämne var sportfisket.
- Arjeplogs skogsallmänning verkar vara de enda som inte är medvetna om att det här är ett av Europas bästa fiskevatten. Arjeplogsströmmarna har blivit ett begrepp - och det helt utan marknadsföring. Att riskera ett sådant vatten är för mig helt ofattbart, sade Dan Marklund, stugägare och sportfiskare.
- Man vill ju uppenbarligen inte ha sportfiskare, utan riktar in sig mer på lokalt fiske. Och att tro att kraftverket på något sätt skulle påverka detta är långsökt, svarade Allmänningens Nils Rinander.
Dom i september
I slutpläderingen från Allmänningens sida, sade Nils Rinander att kärnfrågan är den samhällsekonomiska.
- I en vågskål finns ett fiske som inte hotas och i den andra finns värdet av kraftproduktionen. Vi pratar om ett redan välreglerat vattendrag, vars nytta inte tillgodogörs riktigt.
Torgny Norberg från Kammarkollegiet höll inte med, utan slog i sitt slutanförande fast att om domstolen skulle ta hänsyn till regeringens miljökvalitetsnorm om icke försämring vad gäller vatten, så ska ansökan avslås. I september kommer domen att meddelas.
Så jobbar vi med nyheter