Vapenvård - skillnaden mellan liv och död

Jägarna är ofta duktiga att rengöra piporna, där behöver Jon Persson sällan hjälpa till. Men med mekanismerna är det si och så. - Där brukar det vara en del jobb. Men att ta isär ett tryckeshus är inget som vem som helst bör göra, förmodligen får man inte ihop det rätt sedan, säger han. På vissa äldre modeller av gevär är det framför allt trycket som slits. - Har du ett släpigt trycke är det förmodligen ingen fara, men har du ett bra trycke kan det vara väldigt farligt, precis tvärtemot vad de flesta tror, säger Jon. Det är högst troligt att många vådaskott orsakas av slitage i mekanismen. Du går med laddat, säkrat gevär, geväret får en stöt, och ett skott smäller av. Eller, så smäller det när du osäkrar för att ladda ur. <h3>Sparsam med vapenfett</h3>När det gäller mer moderna vapen, är det inte helt ovanligt att den ambitiöse ägarens vapenvård gör dem farliga. Jon Persson rekommenderar att man är sparsam med användandet av vapenfett, och framför allt inte använder vapenfett inne i slutstycket eller trycket. - Vapenfett beckar ihop och blir hårt, och är det kallt ute så blir det segt. Du laddar geväret, trycker av, inget händer. Så tar du ner vapnet, och plötsligt smäller det ... Ett vapen behöver sällan smörjas, och ska det smörjas ska man använda en tunn vapenolja. Vapenfett ska bara användas utvändigt, och, om man ska förvara vapnet en längre tid, i pipan. Kostnaden för en regelbunden besiktning av geväret, inklusive rengöring av mekanismen och kontroll av trycket, uppskattar Jon Persson till ett par hundralappar. En billig livförsäkring således, som få använder sig av. - Nej, det är inte många som får sina vapen kontrollerade med jämna mellanrum. Man resonerar väl så att det fungerade ju förra året, så då borde det fungera i år också, spekulerar Jon Persson. <h3>Svårt träffa rörliga mål</h3>Betydligt vanligare är det att jägare och skyttar ber Jon Persson om hjälp med måttanpassning. Framför allt de som använder sig av hagelgevär. - På ett hagelgevär är det näst intill obligatoriskt med kolvanpassning, menar Jon. På fabrikerna görs gevären för att se bra ut, det ska vara snyggt och ha vissa linjer. Men ett fabrikstillverkat gevär ligger i princip aldrig rätt direkt när du lägger det mot axeln, och du måste luta huvudet för att få ögat i linje. På stillastående mål är det inget större problem, men det blir svårt att träffa rörliga mål. Jon Persson har även anpassat kolvar på kulgevär, men det är inte lika vanligt. - På en älgbössa kan kolven se ut nästan hur som helst, men du kan ändå skjuta. Fördelen med att måttanpassa ett kulvapen är att du får ett snabbare skytte, du kommer i träffläge direkt när du lägger bössan mot axeln. Och du får en trevligare rekyl. En måttanpassning av en gevärskolv är individuell, och kostar förstås en slant. Men Jon Persson tycker det är väl använda pengar. - När det gäller hagelgevär skulle jag hellre köpa ett billigt gevär och lägga pengar på att måttanpassa det, än att köpa ett dyrare gevär och inte anpassa det. En vanlig skytt nöter aldrig ut ett lågprisgevär, om det behandlas på rätt sätt. <h3>Bössmakare på heltid</h3>Jon Persson utbildade sig till bössmakare i Gyttorp. Den utbildningen är nu nedlagd, och någon liknande utbildning finns inte i Sverige. Än så länge driver Jon Persson verksamheten vid sidan av sin anställning på Konsumbutiken i Arjeplog, men han har tankar på att försöka försörja sig som bössmakare på heltid. - Periodvis har jag mycket jobb med det här, och det kanske skulle gå. Men jag har funderat på att plugga lite mer också, kanske läsa in lite matte, fysik och kemi. Jag vet inte riktigt hur jag ska göra. Däremot vet Jon Persson vad han skulle vilja göra, om han hittar rätta kunden. - Ett riktigt stort jobb, en utmaning, en totalrenovering av ett gevär, där allt skulle vara absolut högsta toppfinnish, och där kostnaden inte sätter några begränsningar. Jag vet att jag har kapacitet för det, och det skulle vara kul att en gång få göra något sådant.