Tillgången ojämn på älg

Många jaktlag ovan odlingsgränsen kunde inte skjuta alla tilldelade djur. I övre Laisdalen fanns det lite älg, i Jutis mindre än vanligt, i Galtisjaur mycket mindre än vanligt och i Märsaområdet var älgtillgången halverad. Arnold Sundqvist från Bäverholm i Laisdalen förklarade att det var ont om älg under jakten, men att det från och med november månad vällt in älg i området. - Så mycket älg som det varit i Yraftdeltat den senaste tiden har det inte varit sedan rekordåren på 80-talet, sa Sundqvist, som undrade om ändå inte älgarna kom från Norge. Björn Sundgren från Jägareförbundet berättade om de GPS-märkta älgarna och att några vandrat över till Norge. <h3>Inte på nedgång</h3>Han berättade också om älg-obsen som ger tydliga indikationer om en vikande älgstam ovan odlingsgränsen. Men älgstammen i Norrbotten, som helhet, är inte på nedgång. - Det skjuts lika många älgar nu som man gjorde under mitten på 80-talet sa han. I Arjeplog har man noterat en minskning av älgkor med tvillingkalv och att fler älgkor är kalvlösa. Björn Sundgren pekade på orsaker. Det ena kan vara att älgkorna inte nått produktiv ålder men det kan också ha med den ökande björnstammen att göra. - Arjeplog har kanske den snabbast växande björnstammen i Norrbotten. Björn Sundgren visade också en modell å hur avskjutningen av björn bör utföras för att inte stammen ska växa okontrollerat. Och det innebär att minst 50 björnar måste skjutas per år. För att stoppa tillväxten helt måste 70 djur skjutas såväl under 2006 som under 2007. <h3>Problem finns</h3>Mötet enades om att Arjeplogs jaktvårdskrets ska verka för oförändrat tilldelning av älg nästa år och att jakttiden ska omfatta tiden september och oktober, såväl ovanför som nedanför odlingsgränsen. Problem med älgjakt och småviltjakt belystes också. Alltifrån tältande norrmän som jagar småvilt i trånga fjälldalar till finnländare och estländare som jagar med skällande fågelhundar. Med guidetvång och försäljning av jaktkort lokalt skulle många problem elimineras.