Doris blev därför övertalad att stanna kvar ytterligare ett år.
– Vi kan inte lägga ner BIAK vi måste få ihop en styrelse som fungerar, sa hon.
BIAK bildades i mitten på åttitalet, föreningen kom till därför att många ansåg att byarna blev åsidosatta av kommunen. Under årens lopp har föreningen jobbat med många projekt och engagerats sig i många frågor, allt från mammografibussens indragning till gatubelysning och informationsskyltar.
Kulturaktiviteter
Doris Johansson berättar att det är BIAKs förtjänst att de digitala informationsskyltarna vid Arjeplogs infarter kommit till. De har också gjorts en inventering om vilka kulturaktiviteter som finns i byarna.
Representanterna från byarna kan också ta upp frågor som är speciella för just deras by och kan då få hjälp av BIAK med till exempel skrivelser till kommunen.
Byapeng
BIAK är också remissinstans för den så kallade byapengen. Det är ett utvecklingsstöd till byarna som kommunen delar ut för att främja utveckling, service och tillväxt i byarna. 210 000 kronor årligen fördelas till olika byaprojekt efter godkänd ansökan. Pengar som genererar väldigt mycket, enligt Lotta Lestander, sekreterare i BIAK.
– Byaarbetet har pågått i alla tider men sedan 80-talet i organiserat form. Vi är så tacksamma för pengarna vi får. Det byggs bivacker och röjs stigar för att förstärka friluftslivet som i sin tur skapar bättre hälsa. De skapar också en stor gemenskap och i slutändan kanske både arbetstillfällen och pengar.
Pengarna som går till byarna får inte användas till löpande utgifter eller tas ut som lön, det är ideellt arbete som gäller. De menar båda att detta har förstärkt gemenskapen och sammanhållingen i byarna.
Hur det blir med byapengen i år är oklar ännu, därför beslöt årsmötet att kontakta kommunens utvecklingsenhet för att få mera information.
Förutom ordförande Doris Johansson valdes Lotta Lestander som sekreterare och Eva-Karin Rosenberg omvaldes som kassör. I styrelsen finns också 1 representant från varje byaområde.