Sedan årsskiftet har Pite älvdal haft en gemensam upphandling av kommunernas livsmedelsinköp. Framtidsvisionen är att Pite älvdal ska ha samma matleverantörer och en unison matsedel.
En kostnadseffektiv organisation tror kommunen är en viktig pusselbit för att kunna göra goda ekonomiska vinster utan att tulla på matens näringshalt.
- Vårterminen har varit en försöksperiod och till hösten kommer projektet att utvärderas, säger Arjeplogs socialförvaltningschef Bengt Isaksson.
Täcka upp
I dag har Arjeplog kommun cirka 15 köksanställda och tre tillagningskök, Slagnäs skola, Kyrkholmskolan och Vaukagården. Slagnäs skolkök ingår inte i kommunens kostservice, men innan årsskiftet är det tänkt att även Slagnäs ska vara inkluderad.
- Kökens sårbarhet minskar genom en roterande personalstyrka eftersom det blir lättare att täcka upp för varandra vid tillfällig arbetsfrånvaro. Dessutom ökar personalens kompetens, säger Bengt Isaksson.
Hemlagad mat
Kommunen strävar efter att servera mer hemlagad mat, eftersom den oftast är godare och mer näringsrik. Trots att egenlagad mat kräver mer personalresurser har kommunen insett att det lönar sig.
- Vi får en matkunnigare personal och kan köpa lokala råvaror som minskar transportleden, klimatsmart, säger Bengt Isaksson.
Bortkastad mat
För att säkra att kosten är näringsriktig för brukaren använder kommunen det nationella kostdataprogrammet Matilda. Matsvinn är för många kommuner en stor ekonomisk förlust.
Kiruna kommuns lösningar att väga matavfall och officiellt visa det dagliga matsvinnet på gemensamma anslagstavlor samt att avskaffa matbrickor visade sig vara effektiva åtgärder för att minska på onödigt matavfall.
- Vi tänker jobba stenhårt på att minska andelen bortkastad mat och kanske kan vi tillämpa några av Kirunas lösningar, säger Bengt Isaksson.