142 av stiftelsens lägenheter som värmts upp med direktverkande el har konverterats till vattenburen värme och anslutits till det utbyggda fjärrvärmenätet. Det är lägenheter i hyreshusen på Drottninggatan samt enplanshusen på Jakobsgatan och Gränsgatan. 32 lägenheter återstår.
Byte till effektivare cirkulationspumpar, utbyte av ytter- och balkongdörrar. Nya fönster, och mindre fönster i toaletter. Tätningar, isolering, ventilation.
Åtgärderna är många och kostar pengar.
-Det är ju pengarna som styr, säger Håkan Sundström, vaktmästare på Stiftelsen Arjeplogshus.
Han berättar att många av åtgärderna betalar sig relativt snabbt.
-Vi byter ventilationsaggregat som tar till vara värmen på ett bättre sätt i 90 lägenheter. Den investeringen tjänar vi igen på fyra-fem år.
Håkan Sundström berättar att försöket med att byta ut och isolera väggdelen mot balkongen i en lägenhet i hyreshusområdet Hall slog väl ut.
Hyreshusen på Hall är mellan 40 och 50 år gamla och här syns spåren av åtgärder. Sprickor i fasaden har tätats, och där det tätats mest påminner det mer om graffiti än om just tätning.
Flera toalettfönster har bytts ut mot mindre storlekar och så har många fastigheter isolerats med lösull på vinden.
Håkan Sundström och hans kollegor har konstaterat att det förekom ett visst mått av byggfusk förr.
-Fast å andra sidan var ju energin billigare då, tillägger han.
Kommunalrådet Britta Flinkfeldt Jansson är ordförande i Stiftelsen Arjeplogshus. Hon säger apropå stiftelsens krav om hyreshöjning:
-I hyresförhandlingarna har vi påtalat behovet av att kunna fortsätta med att åtgärda det som inte fungerar.
Britta Flinkfeldt Jansson menar att alla tjänar på det i längden. Som exempel tar hon den lösullsisolering som gjorts i Kyrkholmsskolan.
-Det kostade 100 000 kronor, men vi tjänar igen det på ett år genom sänkta energikostnader.
Beträffande kommunens fastigheter ser hon stora möjligheter till energibesparingar i sporthallen med ny ventilation och genom att täcka simbassängen med ett bassängtäcke när bassängen inte används.