- Jag upplevde att ingen tagit biltestverksamheten riktigt på allvar, framför allt inte kommunledningen, berättar Jörgen. Bara på kul räknade jag ut vad biltestverksamheten gav i Arjeplog, och upptäckte att det handlade om 26 miljoner. Då började jag fundera, vad innebär det om det här försvinner?
Sade upp sig
För att sedan göra en lång historia kort, så sade Jörgen Stenberg upp sig från Norran, och flyttade tillbaka till hembyn Slagnäs för att förverkliga sin ide om att arbeta med biltestverksamhet på ett nytt sätt.- Jag ville erbjuda allt under samma paraply, jag hade förstått att biltestarna inte saknade något, utom samordning. Allt de behövde fanns, men det krävdes stora resurser för att samordna.
Men enkelt var det inte. Absolut inte. Jörgen stötte på fler problem än han någonsin kunnat drömma om.
- Hade jag vetat att det skulle ta två år innan jag skulle få ut någon slags lön, hade jag nog inte sagt upp mig, det var helt vanvettigt, säger han och skrattar.
"Du kommer aldrig
ha råd betala ..."
På banken fick han rådet att hitta en jurist och en ekonom som ville vara med i företaget. "För du kommer att behöva deras kunskaper, men du kommer aldrig att ha råd att betala för deras hjälp", löd beskedet.- Jag kände en notarie vid Piteå Tingsrätt, vi hade fiskat lite tillsammans, berättar Jörgen Stenberg. Så jag ringde upp honom och sa: "Jag tänker starta företag, vi ska bli störst i hela biltestvärlden. Är du med?"
Kärntrupp
Notarien, Krister Finnsson, svarade ja. Han rekommenderade också Jörgen att kontakta ekonomen Lars Hardell i Umeå.Så var kärntruppen klar, och första målet, bildandet av Tjintokk AB, uppnått.
Vintern 1986-1987 kunde de, med hjälp av byns pensionärer, hålla isbanor öppna för testverksamhet. Audi var där och körde, men något långsiktigt avtal lyckades de inte få.
- Då erbjöd vi oss att ställa upp med lokala förare för långtester, landsvägstester, och vi satte ihop en blandad grupp förare, både män och kvinnor, berättar Jörgen Stenberg.
Det konceptet fick mycket beröm, och i dag är landsvägstester en av huvudverksamheterna inom Tjintokk.
Efterlängtat kontrakt
1988 fick de sitt efterlängtade kontrakt. Ett tioårsavtal med Volkswagen, som omfattade boende, verkstäder, en landbana samt isbanor. Och nu fanns inga problem längre. Trodde de.- Vi hade en kund, vi hade kontrakt som gav kostnadstäckning, vi hade Skanska som ville bygga vårt hotell med trettiofem rum. Men inga pengar, och inga finansiärer som trodde på oss, säger Jörgen. Hotellet kallades "ett dårskapens monument".
Jörgen Stenberg är dock inte den som ger upp för bagateller. Om nu avsaknad av 23 miljoner kronor kan anses som bagateller. Bygget drogs igång, utan finansiering. När Skanska under hösten hade byggt för 10-12 miljoner, men inte fått ett öre i ersättning, sa företagets huvudkontor stopp.
Men platschefen trodde på projektet, och talade inte om för sina byggare vad som sagts från huvudkontoret. Så de jobbade vidare.
"Platschefen räddade oss"
- Platschefen räddade oss, konstaterar Jörgen Stenberg med tacksamhet i rösten. Men han blev omplacerad när Skanska förstod vad han gjort.Hotellet blev klart, och verksamheten kom igång så smått. Men räntorna gick upp och alla pengar som kom in skulle banken ha. Något utrymme för kreativitet och utveckling fanns inte.
- Vi kunde inte driva bolaget som vi ville, allt handlade om att säkra bankens pengar. Jag kunde inte längre hitta något motiv för att arbeta, och klev av mitt uppdrag som vd. Istället satsade jag på att göra tv med Martin Falklind. Tänkte till och med sälja mina aktier i Tjintokk, berättar Jörgen.
1993 fick Jörgen, som han själv uttrycker det: "Ett erbjudande man inte kan motstå", och kom tillbaka in i företaget. Denna gång som utvecklingsansvarig.
Fördubblad omsättning
Nu började saker hända. Omsättningen fördubblades, landbanor byggdes och hotellet blev för litet.- Allt bara dånade på. Och så började snacket om att vi kanske skulle se oss om i världen, undersöka testmöjligheterna i andra länder.
Förutom ökentester i Namibia, så inleddes försök med isbanor på glaciärer på Island. Tanken var god, men klimatet instabilt, och försöket avbröts. Istället satsade Jörgen Stenberg på Grönland och "Projekt Aurora".
I projektet bröts först en väg 3,5 mil, från staden Kangerlussuaq till glaciärkanten.
- Sen fortsatte vi tretton mil in på isen, och där byggde vi en fungerande verksamhet med hotell, verkstäder och banor. Det var djävulskt besvärligt, och dyrt att driva. Så efter tre års drift lade vi ner projektet och städade upp efter oss. Men det var speciellt, mannarna som var där blir nästan tårögda när man pratar om det.
300 på lönelistan
När verksamheten i företaget växte, ombildades Tjintokk AB. I dag sitter Jörgen Stenberg i ledningen för en koncern, Norrlands Marknadsideer (NMI), som under högsäsong har runt trehundra personer på lönelistan, och verksamhet i flera länder. Biltestanläggning i Slagnäs, landsvägstester med lokala förare, hotellverksamhet och körskola är några av de verksamheter som inryms i koncernens bolag.Jörgen är nu utvecklingschef. Han beskriver sig själv som "en slags doktor Phil, som åker runt och löser problem, eller skapar dem". Just nu är satsningar i Kina det största. Det handlar bland annat om drift av en anläggning liknande den på Vaitoudden, för Bosch:s räkning, samt om utbildning i avancerad körning för kinesisk polis.
Ingen enmansshow
Jörgen betonar att framgångarna inte varit någon enmansshow.- En sådan här resa kan man inte göra ensam, jag är ansiktet utåt, men utan mina kompanjoner hade jag inte kommit någon vart.
Och alla projekt har förstås inte varit lyckade. Även om Jörgen helst inte pratar om misslyckanden, nämner han några besvikelser under resans gång.
- Sorsele Proving Ground, jag trodde att det skulle bli större än det blev. Men den största besvikelsen är nog ändå ett projekt i Namibia, som inte ens blev av. Vi skulle bygga en höghastighetsbana, och hade kontakt med en representant för ett kundföretag, men allt föll platt till marken.
"De var förbannade ..."
På lokal nivå har Jörgens Stenbergs ideer och satsningar inte alltid tagits emot med jubel.- Nej, många har sett mig som ett hot mot deras egen verksamhet. Men jag tror att det har svängt. För tio år sedan var det ett mycket märkligt företagsklimat i Arjeplog, biltestentreprenörerna sprang runt varandra och hindrade varandra att utvecklas. Och de var förbannade på mig.
Jörgen berättar om ett möte för biltestentreprenörer i Arjeplog, där han till sist reste sig upp och sa: "Ni är välkomna att försöka ta våra kunder, vi kommer att försöka ta era."
- Jag ville ruska om dem lite. Diskussionerna handlade om hur mycket kommunen skulle betala för att ploga vägen upp till Galtis. Mycket märkligt. Om jag hade bedrivit testverksamhet i Arjeplog skulle jag ha bett att få arrendera vägen av kommunen, och räknat med att betala för det.
60 procent av näringen
NMI och Tjintokk svarar i dag för 60 procent av biltestnäringen i Sverige. Jörgen Stenberg önskar att fler entreprenörer satsar i större skala.- Det är inte bra med en monopolsituation i branschen, jag tycker det skulle vara bra om fler kliver upp och satsar. Men jag kan inte tvinga någon, det måste ske av egen fri vilja.
Biltestbranschens framtid ser ljus ut, enligt Jörgen Stenberg.
- Arjeplog är ett exklusivt varumärke, och jag tror på fler investeringar. Frågan är när vi når gränsen för vad vi fysiskt klarar av i Arjeplog. Vi kan bygga ut Hatten några gånger till, men ett hotell i Arjeplog med fyra-femhundra rum, är det vettigt?
Dröm om spelfilm
Tjintokks utveckling och Arjeplogs utveckling kommer att följas åt, siar Jörgen.- Jag tror inte att Tjintokk fördubblat verksamheten inom tio år, men jag tror på en femtioprocentig ökning i alla fall. Och nästa steg för oss är fler helårsarbeten i Slagnäs, då får vi fler permanentboende här.
Vid sidan av sitt arbete, som upptar de allra flesta av årets dagar, har Jörgen Stenberg en dröm om att göra en spelfilm. En riktig sådan.
- Jag har hållit på att skriva en bok i trettio år. Den blir aldrig klar. Jag har också, tillsammans med en kompis, skrivit ett filmmanus där en elefant har en nyckelroll. Men vi kom fram till att det är ont om stunt-elefanter i Skandinavien, så vi lade projektet på hyllan. Att få göra en riktig spelfilm, tillsammans med Kjell Sundvall, det är en dröm jag har.<\c>